Aftonbladet – 7 juli 1871, sida 2

ko Barton kom således in, bärande en butelj under armen, med triomferande min. Ber om ursäkt för att jag låtit vänta på mig, Warden. Hvad hin, — jag kan inte vara drucken, men jag ser här två konjacksbuteljer. Skickade du ut efter en för att jag dröjde? Så mycket bättre! Vi skola göra oss en munter qväll.o Nej, verkligen det går an, Bartop...v Hvad nu? Får en hederlig karlinte göra sig hemmastadd i en annans rum? Jag tra här är två, Warden?o Nej; det är mr Lester, den nya parlamentsledampten för Denethorp; vi hafva afför. att tala om. Jag sade dig att jag väntade ett besum.. ; Men hvart skall jag SE taga vägen?. Hvarför inte gå hem? Wardeon, du är en mes. BSeså, var nu gästfri för en gång. Det är ju ännu tidigt på aftonen och i alla fall — hin ta mig om jag går hem! 4 Du ser sjelfo, sade Warden, halft förtviflad, till Hagh. Jag känner honom. Det är rakt omöjligt att nu bii honom qvitt. Här var intet annat val än att Hagh gick, efter en öfverenskommelse med Warcen att komma tillbaka följande morgon, för att få tala med honom. Klockan tio dagen derpå var han åter hos Warden. , Jo, här ser ut., yttrade han, med en blick omkring sig. Här måste ha druckits vildt i går atton.s Han är, rent ut sagdt, det mest bestialiska vidunder jag har sett, sade Warden och försökte att le, för att dölja sitt dåliga tynne. Der ligger han ännu, tillade han sch pekade på en soffa, der Barton låg och 30f, icke gom en man, hvilken druckit för mycket konjak, utan så lugnt som ett barn,