Aftonbladet – 6 juli 1871, sida 3

för rikegäldskontorets styrelse och förvalt nirg jemte de underrättelser och upplysningar, som till en noga kännedom hörde och tjena kunde, Af denna berättelse fingo revisorerna del; men K. M:t befailde derjemte tt, enär rikets ständers utskott måtte omed 2 mycket större säkerhet och minsta tidsomgängo få en närmare och omständligare konskap om och kunna yttra sig rörande väktiges förda förvaltning och hvadderkunde vara att föreskrifva, så skulle ej ott den omförmälda berättelsen skyndsamgen till K. M:t insändas, utan äfven trenne at follmäktige jemte sskreteraren Oudar sist den 28 Jauuari (således inom elfve dagar) inställa sig i Gefle, medtagande malla fnllmäktiges protokoller och derfill hörande handlingar som för utskottet vid granskningen af fullmäktiges förvaltning kunna nödige vardan, hvaremot till revisorerna skulle aflemnas kontorets hofvudbok och öfriga räkningar och verifikationer, ty revisionen skulle ega rum, emedan ändamålet med den ,egentligen var att befordra det follmäktige anförtrodda augelägns värks credit hos allmänheten. Säsom bekant är aflopp riksdagen i Gefle enligt konungens önskan. Ständerna godkände den sedan 1789 med 102 millioner rår ökade riksskulden, hvilken således 1792 utgjorde 32a mill:r eller 128 mill:r i nu gällande mynt. Men den djupt rotsde ovilja, som adeln hyste mot konungen, hade troligen till. följd att då detta stånd under riksdagen skulle välja fullmäktige i riksgäldskontoret återvaldes endast ev, nemligen öfverstallmöstaren Gust. Bogisl. Stael v. Holstein, hvaremot öfverintendenten frih. Adlercrantz (ordföranden kos fullmäktige) och v. presidenten Stjerngranat, com tycktes ha varit både nitisk och skicklig) måste vika för frih. Thore Bjelke och k. sekreteraren Jacob von Engeströra. Bland öfriga follmäktige, hvilka första gånen, 1789, blifvit valda, bibehölls assessoren i kommerskollegium J. A. Wellander, vald af bondeståndet, en anmärkningsvärd omständighet, enär den antyder att nämnda stånd den tiden både egde rättighet och var benäget att välja en tjensteman till en så ansvarsfull befattning. Do nyvalde follmäktige gjorde sitt inträde i riksgäldskontoret den 9 Mars 1792, då den sjelfskrifne ordföranden, titulerade k. sekreteraren frih. Th, Bjelke, höll ett mycket bombastiskt helsningsta!, hvyari han bland annat Födde till medborgare innan vi 1t känna några andra skyldigheter, är iet och dess väl det föremål, som ge allt enskildt. Lefvande i en tid, då denna sanning sprider sitt hugnande ljus, kunna våra tänkesätt icke underkastas det slags jaktigheter som bärstamma af olika Do 0. BV. På i idagen den 19 Mars hade fullmäktige s. omantröde och adelns trenne ledamöter voro då närvarande; på aftonen samma dag blef Gustaf IIl at Ankarström skjuten på operamaskeraden. Den 19 Mars åtog Big Stael von Holstem i frih. Bjelkes frånvaro? att med samtliga kolleger på slottet göra underd. uppvaktning och förfrågan om konungens -holsotillstånd.? Från och med den 26 Mars uteblefvo ella tre adelsfullmäktige. Orsaken dertill var att de anklagats såsom medvetande af mord anfollet på konungen. Frih. Bjelke hade af denna anledning redan den 22 Mars integit ift och aflidit. K. sekreteraren v. Engeström bade blifvit arresterad, men major Stael von Holsteio fick vistas på fri fot: den 2 April inställde han sig i kontoret och lät till rotokollet anteckna att han under den föridna veckan varit af enskilda angelägenheter hindrad att i fullmäktiges öfverläggningar deltaga?. -Den 26 Mars, då, såsom ofvan anförts, alla de adliga fallmäktige saknades och kyrkoberden i finska församlingen lektor Eberhardt i anseende till mellankomna oväntade omständigheter? förde ordet, gntecknades i protokolist att ?som fullmäktigen för ridd. och adelns kerreklass (frih. Bjelke) genom döden afgått, så ansågo hrr follmäktige deras skyldighet vara att underd. hos K. M:t anbålla om nådig befallning till vederbörande (riddarhusdirektionen) att så fort sko kan annan fallmäktig i den afgångnes ställe välja.? Redan tre dager derefter (den 29 Mars) kom från riddarbusdirektionen skrifvelse stt öfversten frih, J. G. Legerbjelke blifvit till follmäktig utsedd; men enär just då den högst bedröfliga underrättelsen ankom att H. M:t nu aflidit, så förorsakades deraf en så djup sorg och bestörtning, att all vidare öfverläggning för degen upphörds?. Den 30 Mars inträdde frih, Lagerbjelke; men först den 14 Juni återinträdde k. sekreteraren v. Engeström, sedan hsn frikänts, i utöfning af sitt kall såsom fullmäktig, Han hade under tiden icke begärt permission, en åtgärd som de öfriga fullmäktige noga iakttogo äfven då de blott begärde ett par dagars ledighet. PEVENRSESITET DRAR SIER