Aftonbladet – 3 juli 1871, sida 4

Topografiskakårens kartaöfver Sverige fortgår pu att utkomma bladvis i bokhandeln med en sådan snabbhet, att en anmälare, som vill ssmvetsgraut fullgöra sitt värf, har fullt upp att göra. Na föreligga ej mindre än fyra i dessa dagar utkomna blad: Otftenbybladet utgöres till omkring 90 af vatten. Den, öfriga tiondedelen är sydligaste delen af Öland och en kuststräcka af Kalmar län och Blekinge. I vattnet finner man djupsiftror, men anteckning saknas om je utmärka fot eller famnar, hvilket endast den vid sjökort vans betraktaren förstår. Upplyssing, fiones dock derom i en anmärkning på det ofvan liggande bladet Kalmar. Det är så vanligt att fackmän alltid förutsätta större insigter hos allmänheten än som örefianas, att slika ofullständiga eller britande upplysningar vidläda alla kartor. Så attss ock här liksom i sjökorten upplysning om djupet å de två prickade nivåkurvoras omring stränderne, Iatressant hade varit att å dessa nivåkurvor fortsatta så längt som ijupsiffrorna räcka. Sådant fionaå på danka och franska sjöko:t sedan många år tillaka och dessa ärd tydligare än våra och de agelska. Gravyren är gjord aftvåsvenskar Jagstrand och Herlin, båda, om jag ej misssger mig, uppfostrade till koppargravörer vid såren af äldre tyska lärare, med hvilka de ynas vara fulit jomngoda. Kartan har vunNit derpå, att de stora stilarne blitvit förnioskade och stöta mindro i ögonen utan att l!erföre synas mindre tydligt. Namnet Österjön, ännu väl stort, har dock på ä!dre kort farit dabbelt högre. , Kalmarbladet upptager större delen af Öland amt ea bred kuststräcka af fastlandet. Här liksom, på föregående blad bildar det skogösa Öland en bjert motbild till det skogbeäxta Småland, hvilket senare också är vida ätare bebygdt. Gravyren är gjord af Brese Veonersten och Herlin. Höjdsiffror föreOmma tätt, på fastlandet, men endast uadansgsvis på Ö:and: en ojemnhet, hvars afhjelande kan ske framledes, men gom nu skulle a försenat kartans utgifvande. Carlskronabladet åtföljas af en liten bladpgo med atlängan och utklipporna. Bladet knar eljest det förut anmälda Carlshamnsladet. Alia dessa tre blad äro uppmätta i början . 1840-talet och öfversedda i slutet af 1860let, Ljungbybladet förer oss till andra nejder, i gränsen emellan Halland och Småland. kn på kartan måhända allt för synbara ikbeten emellan dessa båda landskap torde ll någon del förklaras deraf, att Hailandselen är uppmätt 1842 och Smålands-delen : 1864. Dock synas att olikheten här likpm emellan Småland och Öland ligger inaren och att kartorna alltså äro i riktig ening topografiska eller ortbeskrifvande såa sig bör. De täta höjduppgifterna göra prtans studium intressant under det ögat rar emellan enformiga mossar och skogar