Aftonbladet – 3 juli 1871, sida 3

det på en annan. Men det vet jag, att aldrig mera tar jag upp något geni fråndandsvägen! Vi behöfva icke tillägga att Felix, som det heter, hade flugit på kärlekens vingar till de båda unga flickornas hem, men ingendera var hemma och hans tålamod sattes således ännu på ett härdt prof. Icke långvarigt, likväl, ty då han kom upp i sitt eget rom, låg der honom till mötes en biljett, som för honom var af det allradjupaste intresse, ehuru den ej innehöll någonting annat än en anhållan af miss Raymond att ban ville bivista en soirE musicale, som skulle gifvas hos henne följande afton. En ryktbar prima donna skulle sjunga och mademoiselle Lefort derjemte göra en privat debut. NIONDE KAPITLET. Jag satt just och önskade att du skulle komma och prata en stund med mig,., sade monsieur Prosper, då Felix, på vägen till Portmans Square, gjorde honom ett besök. Men hvad är detta? tillade han hastigt, du ser ju ut som Salomo i all sin herrlighet. Kom väl ihåg att jag säger: ser så ut, ty du är visst inte i något annat afseende lik Salomo, min stackars Felix. Han var vis och — nå, vi skola inte tala något vidare om den saken. Men hvad står på? Kan du ej stanna? Jag har en ny duett för piano och violin, som jag ville visa dig. Den är alldeles ypperligt svår. Jag ville blott göra er ett litet besök på vägen bort. Jag har lofvat komma på en soirå.n Så-å. Till hvem då? Till er vän, miss Raymond. Seså, för hin! Felix kunde icke hindca sig från att rodna. Ja, hvarför inte? frågade har.