Aftonbladet – 26 juni 1871, sida 3

— Den engelske historieskrifvare George Grote, författere till ;The Histor of Gieecen, bar I dessa dagar aflidit. Han va född i Beckenham i grefekapet Kent år 179 och således 77 är vid sin död. Han börjad sin bana såsom kontorist vid 16 ärs ålder pi bankirfirman Prescott Grote komp. kon tor, i hvilken havs far var delegare, men an vände redan då sina dediga stunder till stu dium af de klassiska språken, företrädesvi grekiska, samt umgicks redan som helt un; man med plsnen att skrifva Greklands hi storia. Politiken kom dock emelian — de var reformdebatternas tid. Unge! är samti. digt med Maczulay och något yngre är Broogham, var han åren 1820 till 1840 b2 kant såsom en af ledarne för doa filosofiska skolan, hvilken har utöfvat ett icke ringa uröfvande på Englands politiska utveckling, i nio år var han medlem af parlament t, der han uppträdde såsom utpräglad radikal, men utan att likt sin själsfrände Stuart Mill förlora sig i fantasterier eller låta begagna zig af demagogien. År efter år under sin repretantskapstid väckte han motion om införande af sluten omröstning vid parlamentsvalen; intet hån, intet begabberi afskräckte honom, och det måste ha varit en stor tillfredsställels2 för honom att omsider få se denna reform göras till en kabirettefråga af den npuvarande regeringen. År 1840 drog han sig tillbaka från politiken tör att utesintande egna sig ät litterär verksamhet, och genomn sitt ofvannämrds, epokgörånde förnämsta arbete har han för alltid intagit en aktad plats i vetenskapen. Dessutom har han utgivit en mängd monografier. Af hans sista arbete, om Aristoteles, hade nyss ett band utkommit, då döden öfverraskade honom. Såsom vieekansler för det nya universitetet i London, hvilket stiftades för att bryta de gamla fördomarna och traditionerna från Cambridge och Oxford, har han väsentligt bidragit :tt befrämja den fria vetenskapen. Det var för att icke afbryta denna verksamhet, som bar afslog den peersvärdighet, som erbjöds honom af Gisdstooe. Han var äfven en afstyresmännen för British museum. Hans hnstiu som gjort sig känd genom sitt arbete: AY Scheffers lefoad, öfverlefver honom ofer ett femtioårigt barnlöst äktenskap.