HICUNUIBSIVS MN a a lad fran fantfarr ; underkasta oss styrkans herravälde,jwen fortfara ; bekämpa det så längt vi förmå. . Det är vårt tt att rätta oss efter omständigheterna De mäk0 på jorden äro segerrike endast till följd af r overksamhet. Må vi i trots af allt blifva segre. Tre systemer stå gentemot 0ss: det repoikonska, det konstitutionella och auktoritetssyomet. Äfven det bösta af dessa tre är förkastst. Medborgare, endast ett är oss öfrigt: låtom s ansluta oss till den internationella arbetarereningen och rösta på dess kandidater: Malon, olait, Tridon, Rochat, Serailler, Delerd och Bilrt. Paris den 16 Juni 1871. entralkomiten för det federerade nationalgardet. Medborgare! Sedan några dagar ha vi, tack re edert mod, kunnat sarla oss och trotsa rektionens raseri. Den segrande makten är för 088 en lagliga, emedan den är den faktiskt bestående yrelsen. Vi måste nu hålla 0ss ioom Jlaglighe2 gränser. På hvilka böra vi rösta? På män, om, utan att ha komprometterat sig, skola blifva åra bundsförvandter. Medborgare, arbetare, borgare och industriidkao.; Framtiden tillhör oss moderata, socialistiska reublikaner. Vi vilja icke någon våldsam omstörting af samhället utan dess fullkomnande. Paris den 16 Juni 1871. Kejsardömets sista dagar — förr ej besantgjorda dokumenter, är öfverskriften på serie af telegrammer och bref, som ar Sieele meddelas och som, säger bledet, kasta en ay dager öfver politiken och krigshändelsern: under kejsaredömets sista dagar. Utrymmt förbjuder oss att göra nvägot längre iidrag ur serien, utan meddela vi blott nåora profbitar. Serien börjar med ett förtroigt telegrara; det är kejserliga prinseu som elegraferar — tiden är den 29 Ju!i 1870 — ill sin mor, som var ute på S:t Cloud: Allt går bra. Jeg är icke alls trött. Jag har sjort besök i lägren. foldaterna äro hänförda. Jag skickar dig en bjertlig kyss. Din tillgifne son Louis Napoleon. Den 31 Juli kom ett telegram från kejsaren till krigsministern, dateradt Metz och så lydande: Skicka 72:a regimentet til Lyon. I depoterna finns det mycket folk, säger man, som kan sluta sig till regimentet. LAt det afgå i kompani eller i marechbataljon. Corsika lan för öfrigt, så tycker jag, vara utan garnison. Napoleon. Det der uttrycket Ssäge: man om sokdaterna i depoterna är verkligen öfverraskande stt höra at en generalisimus, anmärker Sidcle, och visar blott allt för mycket hur bekymmerslös mean var rörande förberedelserna till kriget, som var så väl kombineradt af fienden. Samma dag skref Napoieon till kejsarinoan, som tillkä fvit sin alsigt att öfverraska honom i lägret: Trote min längtan att återse dig, tror jag dock att det är bäst att afstå derifrån för närvarande. För öfrigt kanske vi i morgon komma att bege oss härifrån. Jag kommer just från messan; biskopens predikan var icke cäfven. Jag sänder dig min bjertliga helsning. Naj För den unge prinsens krigiska uppfostran arravgerades den till ingentin; tjenande, mem blodiga affären vid Saarbröcken. Telgram-et, eom för kejsarinnan omtalade denna vepenbragd, delgafs Parisertidningarne, men ofullständigt. Man hade dragit sig något för det osmekliga i de ord, som här pedan äro kursiverade. Enligt originalet, dat. d.2 Aug., iyder telegrammet så här: Louis har mottagit sitt elddop. Han var beunåransvärd i sin kallblodighet, det gjorde alldeles icke något intryck på honom, det var, som om han prossenerat Boulogne-skogen. En af general Frossards divisioner tog de höjder, som beherrska venstra stranden af Searbröck. Preussarne gjorde ringa motstånd. Alltsammans var blott tiraljöreld och karonad. Vi voro med i första liniep, gevärsoch kanonknlor slogo ned vid våra fötter. Efter Mac Mehovs nederlag ekref kejsarinnan til kejsaren följande bref: Sysselsätt er ej vid edra militära operationer alit för mycket med opinionen i Paris. Det är af vigt att handla väl, icke fort. Fienden bar passerat Brisech. Jag är orolig för. general Douay j-— han måtte. väl ej vara omringad. Om tre dar gar skola vi i Paris ha 29,000 man goda trupper, fidara fyra regimenten söder ifrån och, om vi vilja, fyra regimenten från Afrika. Med nationalgardet blir det lätt att få tillsammans 40,000 man. Jag har fått ert telegram jag är nöjd dermed. För mig är det klart att vi skola vinna framgång, blott vi ej brådska. Opinionen i Paris är emot Leboeuf och Frossard. Man anklagar dem öppet för att ha förorsakat de motgångar vi beklaga. Öfverenskom med marskalk Bazaine om de före stående operationerna. . Premierministern underrättade i en strifvelse kejsarinnan om, att ministrarne af conseil privå ansågo det vara bäst, att kejserline prinsen återvände til Paris. Kojsarinnar skre? i. brädden af skrifvelsen dessa ord: Jag anser mig ej böra motsätte mig detta?. Men straxt darpå telegrafersde hon med chiffer nde: Å? skill. som jag ej kan meddela i detta telegram, önskar jag, att Louis stannar qvar vid ar men och att kejsaren lofvar att återvända till Par ris, dock utan att göra det. Ministerkonseljen och couscil priv6 äro enhälligt af den tanken, att en strategisk koncentrering af de militära krafterng skall gillas af landet. Pressa för den 17 telegram från Pra förmäler, att minis!drens anderhacdliogar me czechern2. ingslunda kunna anses hafva strapadt ultrepartiets väldsarma sätt a. Grefve Hohenwast hyser rande godt hopp, men det är i ale fall Iständ, sor en gång måste få sitt slut. Antingen få förhoppringarne i folibordan, hvilket sku idja oss, eller också uppfyllas de icke; och då må det väl åtminstone vara sluc med dessa evinnerliga försök stt ästadko en förlikning. Under alla ont å n man vänta stt resultat ivom. sen tid. Att döma af de eze-: roes språk, synes man änna iose nödvändigheten af att uppgifva önskoingar, som äro oförenliga med rikets enbet och boständ; :.en man ioser likväl pu ölvändigheten af inre frod. Pokrok skrifälanda: De2 berlinska triuwftågen följs. så på hvarandra, att de måste ingifva. laifa det preussiska Tysklands grannar all-: I varlig fruktan, att de kunna blifva årliga. Om derför en granostat ej bringat sitt hus g, så gör den klokt i att af all makt beflita sig derom. Ivad äro viidetta ögonI bliek, om det skulie falla Preussen in att törbinda oss med sig? Vi lövgta framför Jat efter inre fred och att befästa det samla, naturliga förhållandet till Österrike, hvilket med andra ord vill säga, att federalismen , göres till den statsvättsliga grundvalen för Österrikes organisation. Inre fred längta vi lefter; deri her Pokrok ratt, men dess recept jär grondfalskt, ty federaiism betyder just olinre krig och början till up,lösning, ej statens kunsolidering.s ett PRSASSARENNOKNETR ZE Konungen har i går på förmiddagen bållit statsräd.