Aftonbladet – 22 juni 1871, sida 2

verket en afalttniog. Jag tillstår, stt jag,c trodde mig efter fem månaders martyrskap föris jona att sluth på ett bättre sätt. Gifven akt, atti, då jag förklarade att jag aldrig skulle kapitulera, talade jag om en kapitulation för fienden, men det kunde aldrig fallit mig in att söga, att jag icke skulle kepitulera för burgersnöd i en stad på 2 millioner själar. (Rörelse) Vid mötet i Ferricres bade Bismarck Jätit förstå, att vi skulle duka under antingen för en folkrörelse eller för bungerspöden. Vid detta tillfälle förebrådde mean oss att vi mottagit petitioner il! massa och tillåtit offentliggörandet af skandalösa teckningar. För att undgå dessa svårigheter skulle jdet varit nödvändigt stt likasom t. ex. i Lille till-. lämpa militärdiktaturen i hela sin strärghet Jag följde mina egna idder. Att undertrycka Paris vanliga Hf, vore det äfven blott på gufyra timmar, skalle ba medfört dess död. j! Det skulle ka varit alt framkalla det folkupp-!l i hvarpå Bismarck räknade. Jag föredrog att ! Å söka upprätthålla lag Den rubbades tre gån-j ser. Emellertid undgingo vi detta foikupplopp,! jenna lj, efter hvilken fienden, vanrs eller, förlorader, i hvarje nade intränga i staden. IK d som är säkert är, att jag under fyra må-!: paders tid utsn vapen kömpat mot den beväpnade ! demagogien. Jag ber undvikit hvad I icke kun-i. den undvika den 18 Mars, och likväl ären I eni lagli ag! Jag elutar med att förklara, att! Paris ra belägring otvifvelaktigt vår en följd i! af den först ta. Nationa!gardet i Paris utgjordes vid början afbelägringen at 40 å 50,000 man, hvilka voro bfvade:, sf den bästa anda. Det var de som tjenstgjort!; under kejsardömet. Dessa 50.000 men ökades! snart till 250.000. För öfrigt begärde alla att få! vapen, emedan enhvar lefde af sina vapen. Jag i vil endast tillägga, att detta nationalgarde inpe-i: ade ett antelaf tjugutusen som uttagits ur fängelserna och utom dessa lika mänga andra, som utan tvekan voro i stånd till allt. Om jag erinrar härom, är det blott för att visa buru underlägset till antal det dåliga öch buru. öfvervägande och tarikt det hederliga elementet ändock var. Men i denna ansenliga massa af beväpnadt manskap bidrog allt att öka jäsningen i sinnena, lätjan och isynnerhet dryckenskapen. BSuperiet steg till! en sådan grad, att den olycklige general Thomas måste ekrida till stränga åtgärder. Denne värdige och redbare geverel, nu omstrålad af martyrskapets gloria, blef ett offer för sin fasthet. Högmodet hade inträngt i nationalgardets sinnen Stora skaror genomströfvade gatorna, sjungande j, marseiliaisen och ropande: utfall i massa, likasom man några månader förut genorströfvade Pa; ris onder ropet: till Berlins, som om det varit :! tillräcblige att ropa still Berlin,, för att komma ! dit. (Bifallstecken). Då detta högmod fått makt. med natiopalgardet, ansåg det sig sjelf för allt och linietrupperna för iogenting. (Proterter från några bänkar.) I kunten öfvertyga eder derom genomi att läsa två rapporter, som blifvit ignorerade, emedän deras författare försvunnit. Man säger der, att nationalgardet!är beredt på allt, att det kan göra utfall och angripa de preussiska ale att det kan slå dem, att det har alla härtill erförderliga egenskaper. Hvad linietruopperna beträffar, duga de knoppast till någonting annat än att ropa: lefve freden Visserligen tillägger men såsom en mildrande omständighet, att det är cheferna som förskaffat dem detta dåliga anseende. Ja, mine herrar, högmodsanden hade bemäktigat sig npationalgardet. (Afbrott från venstern.) I hafven i Bordeaux sett hr Victor Hugos kåpi, som var en syrabol af den-, na situation. (Skratt och applåder från högern.) , Er Louis Blanc, som visserligen icke gick så långt. j gom tili kepin, sade eder i Bordeaux, då han ta-! lade om de parisiska angelägenheterna, att han : yttrade sig mera såsom medlem af nationalgardet ; än såsom medlem af nationalförsamlingen. (Afi brott från venstern. Ena röst från högern: Såsom tambourmajor Er röst från venstern: Detta är opassande ) Tillåten mig, mine herrar, att svara med det största lugn och, jag boppas I skolen erkänna det, med den största artighet mot dem som j ta mig, att jag med detta oskyldiga skämt icke velat säga något, som kan skada hr Louis Blancs höga ställning, och varen öfvertygade om ij: att han genom bandlingar, som voro vida: mer komprometterande för nationalförsvaret, har! på ett ännu svårare sätt låtit Paris-regeringen skyldra på de anklagades bänk. (Bifall från höprotester från venstern.) Jag bar talat om torerng. Det var de som, till ett antulaf en1200 eller 1500, skapsde den 31 Oktober. !. som då var i deras bänder på Hötel de Ville, jerades af det faktum, att de alia voro be-; äpnade med precissionegevär eller anabbskjutande gevär. Jag öfverraskades deraf, emedan jag icke i till dem utdelat några sådana, h Man har förebrått oss, beträffande affären den! 31 Oktober, att vi ej arresterade cheferne för detta! i brottsliga tillteg... (Ja, ja, oväsen) och ej strängt; straffade dem. Låtom oss tala lite härom, Om, då dessa stackers martyrer, som man också kallar gisslan, befanno sig i Mazasfängeiset, en infantorikolonn, som inträngde der, anträffat dessa olyck-: lige instänvgde jemte sina bödlar och utan vapen, tron I icke, att det hade varit klokt att under-; handla af fruktan att eljest föranleda de stackars; martyrernes d5d? Resultatet af ett sådant bd rn dapde hade hlitvit, att de till gisslan tagoe blefvo räddade. Å andra sidan skulle deras förföljare ha räddat sig på en eller annan bakväg. Nåväl! Detta ; var just hvad som inträffade på Hötel de Ville d.; 31 Oktober, då flera medlem sar af regeringen blefvo qvarbållna af en hop agitstorer. General -Leflö gick sjelf fram mot mobilerna från Finisterre och i sade till dem: Stannven här! Om ett anfall med! väpnad hand egt rum, skulle det blifvit döden för männen på begge sidorna; under det att, då mani handiade såsom man gjorde, de regeringens medlemmar, som voro qvar på Hötel de Ville, kunde j undgå våldshandlingar. Emellertid blefvo dagen! derpå 24 agitatorer tagna i förvar. Hvad cheferna !: angår, så biefvo de ej häktsde, emedan de, såsom j: alltid, höllo sig undan, afvaktande det gynnsamma! dgånblicket. Sju af de brottslige blefvo arreste-! rade. En af dessa karlar, hvars egenkärlek blifvit sårad, erbjöd sig att för mig redogöra för iosurgenternas organisation. De hade i uppdrag att i proklamera krig sända till knifven, men i sjelfva verket skulle de ej slåes, och de gjorde det icke heller uader hela belägringen. De hade vidare i: uppdrag att samla gevär och kononer på ett uj or gifvet ställe. Det var då general Clement Tho-i mas gjorde dessa agitatorer till föremål för förakt ; genom att i flera dagorder omtala hur de uppfört sg vid förskansningarne och i löpgrafvarne, der! de alltid voro öfverlastade. Han bief derför mör-; dad af dessa berucade och hämndlystna agitatorer. Jag har slutat min framställning. Jag har talat; till er med den fullkormligaste opartiskhet. Jag : har förgätit de bittra minnena från belägringon. Er välvilliga uppmärksamhet under dessa båda sessioner akall komma mig att ännu fuliständigare glömma dem. I Jag vill nu i korthet sammanfatta hvad jag ytt: rat: En armå, som ansågs för den mäktigaste . i veriden, och som sjelf trodde sig vara det, som under de senaste fyrtio åren fört idel lyckliga krig, såväl på kontinenten som hiosidan oceanen, som var försedd med den rikaste budget, som var kommenderad af utmärkta generaler, och som f elutligen var bevärad med ypperliga vapen —Jji denna armå bar icke blott blilvit desorganiserad, såsom det stundora händer i krig, icke blott upprifven, såsom det också pågon gång händer, utan. rentaf borsförd. .. Denna arm6 har blifvit omrin: gat och tillfångatagen efter ea olycka, hvars mot-. stycke man icke finner i krigsbistorien. Och tre: veckor voro tillräckliga för att åstadkomma en dyiiz olycka. IE Detta nederlag skapade på två timmar en improviserad regering, hvars pligt det var att fortsätta kampen med en improviserad arm6. En general, gom endast hade denna improviserade armå till sitt förfogande, har docki nära fem månaders tid kunbet hala i schack en arw af nära eni million man. Och dsck finnes dåt inflytelserika !: officerare, som varit nog lyckliga att kunna skapa: den allmänna årigteu, att dessa tre veckors eyckor voro ett verk af slumpen i förening rmed åtskilliga migstag, hvaremot den i fem månader uthärdade belägringen af Paris endast skuile vara resultatet af den kolossalaste dumhet! (Rörelae.) Männen och händelserna af den 4 September äro det nödvändiga, oudvikliga resultatet af Wisi sembourg, Reichshofen, Sedan och Metz! Ännu i dag fiones det personer, som förekrifva alla våra motgåogar från den 4 September. Mine; berrar, det är blott en dag, som alla böra förbanna, ! den dag då vi af högmod, utan förberedelser och utan bundsförvandter förklarade krigetle ERSSON q Fraktafgifter å sammanbindnings-: banan. Haan K. M:t gecom bref deu 11i Fevroari 1870 bemyndigat styrelsen för ata-. att, tillsvidare och intill-!1 NÄR rt oa te s jernvägstrafik