Monsiear Lefort blef så öfverraskad, att hän ej på några minuter kunde tala. Siutligen sade han: Vet hon af detta? Jag har sagt henne det och hon har gifvit mig bopp. När skedde det? Huru länge har hon vebet det? Hon måste redan länga ha funnit det, men först vid mitt sista besök talade jag med henne härom. Ni har handiat orätt, mr Lester — mycket orätt. Det hoppas jag att inte hafva gjort.o Jo, ni har gjort ganska orätt. Jeg är illräckligt bekant med de engelska åsigterna, ör att veta dettsa.n Jag är min egen herre. Jag menar allrarligt och redligt hvad jag sagt. I hvilket all har jag då gjort orätt? Jag betviflar för ingen del er heder, nen ni borde likväl tänkt äfven på oss, ;yckes det mig. Ack, hvad skada kan det tanklösa pratet ut en hop ilasinnade narrar förmå göra? Er skadar det intet alls, kanhända, För 88 är det liktydigt med undergång.s Men då Angelique blir min maka — hvad san ni då hda deraf?o I en sak, såsom denna, måste ni tillåta nig att äfven tala om edra angelägenheter, nr Lester, ty de äro ju äfven mina? Jag örmodar att miss Qlare ej blifvit underrätad om er afsigt? Va xNej, inte ännu ; Jag trodde så. Nåväl; om ni inte vill etänka vår välfärd, så böra vi betänka der. Menpiskorna skulle med skäl klandra ss, ifall vi blefvo en anledning till er un.