NV VV ON; Men de:till saknade Hogh all håg. Ha kände oiter sin telslagna förhoppning ett be. hof att vara ensam, att tänka på sin skön Angelique, och sit öfverlögga karo han skull lyckas besegra sin tante fördomar, eller efte; siatadt parlamentsval huru han skulle handla ifell han gå fenn henne obeveklig. Nejv, svarade han, sjag har Dåpgot anna som upptar in tid. JR lär svårligen kunna göra miss Raymond säl skap. lice kom svert derpå in i sin riddrägt och miss Clars såg törst på den ena, så på den andra af de unga och suckade ännu en ang. ö TRETTONDE KAPITLET: Följande morgon uppsteg Angelique med tungt och oroligt hjerta, öfvertygad som hen vår, alt få underrättels6 öm en allvarsam tvist mellan hennes tillbedjare och hans tant — en sak som kon med kännedom ef da bäda personernas respektiva karakterer an. såg alldeles gifven, Det var ej blott en fruktan att hela hennes plan skulle gå omintet; hon befarade äfven att mista sin plats hos miss Raymonå — med ett ord: att hon gripit efter en skugga, men skulle förlora ett godt brödstycke. Men morgon och förmiddag förgingo, och iogen Hagh kom. Hade hon verkligt älskat bonom, skulle Kon icke mera lidelsefulit längtat efter henom och det var med darrande hand hon långt fram på eftermiddsgen emottog ett bref, hvars utanskrift bon tyckte sig finna var af Hughs band. En stallknekt från Barles Deno vänbade på svar. Har du bref från Earles Dene? frågade Marie. . Blott en.liten biljett från miss Raymond, svarade bakar Ja jä RN bok, som hon fill ha tillbaka; jag måste gå upp sö uf er den blatd tina saker. (RE)