Aftonbladet – 17 juni 1871, sida 4

— Ödets vexlingar. I Wien afled nyligen i en bedceöflig belägenhet en fordom firad skönhet, Helene von Stellvag-Carcou, hvars lefnad är en af de mest spännande romaner. Född och uppfostrad i lyx, utrustad med en bländande skönhet, såg kon (i ungdomen bela Wien ligga för sina fötter. Rosidenstadens mest firade skönhet, om hvars leende de stoltaste täflade, ilade emellertid utan urskiljniog från det ena nöjet till det andra, förglömmande att ungdomens och blomstringens tid är förgänglig, och midt i sitt segerlopp hejdades hon genom en stöld, som bon begick hos sin far för art uppehålla den sjunkande glansen. Stölden upptäcktes, modets och skönhetens drottning måste i fängelse, och då dess portar åter öppnades, var skönheten borta. Den gamle, fattige fadren upptog ånyo sitt barn, mea den hårdt prötvade qvinnan återfann iogen af dem, som förr legat vid hennes fötter, och de, på hvilka hon bade slösat välgerningar, kände icke igen henne. Då fedren dog, blef nöden stor, hungern in!ann sig, den arma sjönk ailt djupare, och en dag infann sig iaför domstolen en förfallen qvinnogestalt och bad om sitt straff. enär hon, tvingad af nöden, hade begått en stöld. Det var den en gång så berömda Helene. Några dagar derefter afled bon. — En skogens jätte. Ett stycke af ett bland de kaliforniska jätteträden är nu på väg till ett europeiskt museum. Fem kariar arbetada i 25 d för att falia detta träd, som var 203 engel oc högt och 32 fot i diameter på tjockaste let. Ean 20 fot bög stubbe qvarlemnades och jenar nu till daossal, der 32 personer kunna dansa eu dubbel kotiljoag med plats öfrig för musik och åskådare, Man har icke räknat årsringarne med fullkomlig noggrannhet, men så mycket hb maa fätt klart rör Big, att trådet år öfver 2500 år gammalt.