Aftonbladet – 17 juni 1871, sida 3

jag har alltid haft den öfvertygelsen att du var den bäste af os3 allesammans, fast de der fårbufvade examinatorerna inte kurde lära sig begripa det. Men att da skol knana producera något så utmärkt som de jag nyligen hört, derom hade jag ingen aning. Bah! man måste väl skaffa sig fri förtäriog på ett eller arnat ställe,o Ah, rej, det menar jag inte -— bättre upp än ens detta! Hvad då?n ; . . Sannerligen det yppersta i sitt slag, som jag bar sett — hka godt i sin väg som dina trokeer öfver professorerna. De voro 80: perbal Jag ins änvu hvart od utantill men dessa soneya ta ändå priset. Jag skulle önska de vora ekritna på grekiska, tillede han leende och räckte Barton en afs rift a! det famösa parqviilet, Barton tog papperet, såg på det med ett öga, syntes tör em minut oviss om hvad han höll i handen och bröt dererter uti ettstormande skratt som han icke gjorde sig det minsta besvär med att hejda. xJaså, dettas, sade han slutligen. Det fögnar mig att du tycker det är bra, Jag var rädd att det inte skulle vara zog peppradt. Jo, der är alideles tillräckligt med peppar, derom kan jag försäkra dig.o Ha — ha — he! Vill du ha det lite starkare? Jag kan lätt sitta till ett par rader. Jag köpner mig ou i stånning. Har du biifvit en så giftig radikal, Barton?s Hvem, jag? Prat! Hvad bryr jag mig om er politik och all den smörjan? Tom Prescot är en hin eå treflig pojze — tio gånger mera än du, Warden; men för femtio öre skritver jag som Tory, ifall det behagas. Åb ton, nu säger du mera än hvad