Aftonbladet – 16 juni 1871, sida 3

Amer — Från Grebbestad skrifves der 9 dennes af Marstrands Postens korreep.: Makrillfisket lär nu i full gång på denna kust och synes blifva ganska lövande. 1 går fiskades börstädes med en i vad 208 tjog makrill, som, efter varans pris för I dagen, ger detta vadliag en inkomst af minst 500 rår. 1) — Forftlilverkubhingen. Aktiebolaget In dustrias, under ablöggning varande kultorfsfabrik i närheten af Wårgårda station anges snart blifv färdig. Vid Wårgårdafabriken reser sig en väldig byggnad ef minst 1000 fot i längd, afsedd att in rymma 4 torfmagskiner, och ytterligare skall der anläggas en lika etor fabrik för också 4 sådana maskiner. Vid tillverkning af skärtorf,tramptorf, rörtorf m. m. torkas fabrikatet ute på marken; under sådana förbäållanden beror torkvingen på väderleken och då kan hända, att blott en omgång torf hinner änder sommaren att blifra fårdig. För Industrias 8 kultorfsmaskiner åter byg. 2es under tak en torkyta af ej mindre än 750.000 qvadratfot med beräkning, att 10 omgångar kul torf blifva under sommaren torkade. 150 perso: ner äro anställda för byggnadernas uppförande och för utdikning ef den af bolaget inköpta Horls mosse, sor bar en areal af 50 till 60 tusnland och är cirka 14 fot djup. Å mossen skall anläggas jernvägsspår, hvarpA terfrven fortskaffas till fabriken, der den medelst ett pater-nosterverk uppfö res till maskinerna för att der förmaias och formas till kulor, samt återigen JR små vagnar utbringas på torfställningarne ; dessa utgöras af sluttande planer, der torfktlorna kunna efter bebof genom sin egen form och tyngd ändra läge, hvari genom forkningen hastigt påskyndas. Från fahriken går ett jernvägsspår af af 2000 fota längd in på vestra stambanan, hvarigenom jernvägsvagnarpe kunna föras in i magasinerna och der direkt lastas, Bolagets aktiskapital är 150000 rår, fördeladt i ektier å 500 rår. Tillverkningens storlek anses, då fabrikerna biifva fullt färdiga, blifva 150,000 centner årligen Cirka en fjerdedels mil från Hörs jernvägsstation ligger Maglasäter, der br Hansen, en till Skånc inflyttad dansk, bedrifver torffabrikstion. Bered ningsmetoden, som här afser så kallad tramptorf. tillgår på ungefärligen följande sätt: Uti en trä lår af 10 å 12 alvars längd och dito bredd upp: kastas den råa torfmassan och öfvergjutes mec vatten. När detta är gjordt börjar en häst med sin ledsven sin mödosamuna vandring i denna mölja och sedan torfven eönderdelat3 så fint, att den blir gom en gröt, hvartill åtgår några timmars arbete. lägges massan upp på ett bord och slås i en sort formar, bildande torfstycken, stora som mindre tegelstenar, samt utläggas derefter på marken til torkniog. Denna torfberedningsmetod lämpar sig sig särdeles väl till 8 k. husslöjd, emedan kostnaderpa för de verktyg som begagnas, inklusive en gammal bäst, äro högst obetydliga. Hr Hansen har dock uppårifvit sin affär ganska högt och ekördar derpå roycken vinst. Euligt data afsän des 1869 från Höra station pr jernväg 5,151,006 st. tramptorf, vägande cirka 25,000 centner, hvar-: till kommer platsförbrukningenr; och 48 fabrika-: tisnen något utvidgats under förlidet år, torde totaltillverkniogen nu kunna uppskattas till 30,060 centner. — WVäderleken och åraväxterm. Warberg den 14 Juni. Väderleken är nu ut märkt god med en temperatur om 20 å 23 grader i skuggan midt på dagen, Det regn, eom fallit, har visserligen befordrat växtiighet.n, så att träc och gräs nu stå i sin herrligaste grönska, men på landsbygden häromkring anses grässkörden bl: ringa, äfvensom de senaste frostnätterna förstört många söädesflät, hvadan torftiga skördar med bekymmer emotses, synnerligast af rågen, som torde vöra mest skadad. Regn önskas derföre af landtmannen. — Guela febern i Baexos Ayres. Om denna farsots förfärliga härjvingar föreligger er berättelse i Buenos Ayres Standard för den 30 April. Man har förr ansett Buenos Ayres för en särdeles sund ort, eåsom äfven sjelfva namnet antyder; men redan långt förrän gula febern nu utbröt, hade staden i följd af municipalförvaltningens vårdslöshet varit besvärad af miasmatisk: dunster. Det var i Januari detta år, som farsoten först visade sig; han höll sig till en börjar inom den företrädesvis afitalienarne beboddr stadsdelen San Talmo, der ban skördade talrika. offer i de öfverbefolkade och oreniiga emigrantqvarteren. Efter hand utbredde sig dock pester öfver hela staden samt antog i Mars och April månader alldeles oerhörda proportioner. Af de 180,000 invånare, som Buenos Ayres bade vid far sotens utbrott, varo till påsk inemot ?; flyktade. 20.000 -döda och af de återstående 30—40,000 in dividerna, 7000 sjuka; antalet dödsfall för dager uppgick till 4 å 500. Kulminatiponspunkten nåddes ancandag påsk Från solens uppgång till hennes nedgång utfärdades 540 begrafningsattester, och under natten fortsatte de 360 dödgräfvarne sitt arbete vid lampsken, så att inom 24 timmar blefvo iaemot 1009 lik jordade. Samma dag måste äfven Standard af brist på medarbetare och sättare ioställa sin utgifning på fjorton dagar. Men frår den dagen bar sjukdomen mer och mer aftagit i intensitet och i följd deraf dödsfallens antal ned-Å. gått, så att det vid den tid, då berätttelsen skrefs, utgjorde blott vid pass 100 om dagen. Öfver 26,200 personer hade emeilertid bortryckts på i0G dagar. Med afseende på de nationaliteter, som finnas i Buenos Ayres, fördelar sig denna summs sklunda: italienare 11,000, infödda 8000, spaniorer 3500, fransmän 2200, engelsmän 600, tyskar 300 och de öfriga 600 af annen eller okänd nationalitet. Af 130 läkare voro vid slutet af April blot: 18 ännu i utöfoing af sitt kall. — Att det under en sådan farsot icke saknats drag af den ädlaste sjelfapnoffring äfvensom ock af den hjertlösaste omensklizhet, faller af sig sjelft. Icke helier fattades groteska tilldragelser. Så berättas det, ati en man kom in på en restauration och begärde en sup, tilläggande, sedan han tömt den: Jag kan icke betsla nu med samma, ty jag kommer direkt trån min likkista Förskräckta studsade de närvsrande tillbaka, och äfven vi uppfylias afl fasa, när vi betänka, att i följd af de brådstörtade begrafoingarne antagligen ganska många för sent återkoromit till medvetande. — I Standards önskan, att Bueros Ayres snart må fullkomligt befrias från den hemska gästen, skall man desto hel!re iostämma, som staden från början verkligen) gjort skäl för sitt paron och på grund af sitt läge och sitt naturliga klimat kande vara en af derundaste boningsorter på jorden. — Färder till Polarhafvet. Från Kristiania ekrifver en korraspondent härom till G. H. T.: Här i staden följas i dessa degar med största Flöapn FEED tl DPaolarhafvat hylla