Aftonbladet – 13 juni 1871, sida 3

ana I mämdat a 4. a Fr stare, 1 gördelmakare, 1 kakelugnsmakare, 5 kop oI Darslagare, 21 mjölnare, 2 murare, I målare, 2 or t, I gelbyggare, 5 sadelmakare, 67 skomakare, 56 skräd : I dare, 57 smeder, 17 snickare, 1 svarfvare, 1 såg Vi skärare, 6 urmakare och 6 vagnmakare; och vor hos alla dessa anställde tillsammars 291 arbetare deraf 16 qvinnor. Af bandfande) funnos 129 män och 5 qvinnor tloch hos desse voro gåsom betjening anställde 45 8 I män och 13 qvinnor. a lamm ————— — Städersas allmänna bramdstods bolags sammanträde i lördsgs började med va af revisorer, som hafva att granska bolagets räkenskepsr, och utsågos dertill: bankdirektören J. M N Schram, ombudsmannen H. Vougt, kamreraren K h G. Bodin, kommissionslandtmätaren C. Ho!mberg och fabrikören J. F. Schubert. Derefter fortsattes behandlingen af det föreslagna reglementet. Med några mindre väsentliga än dringar biföllog följande S8: den 28, om återbärande af bortförda lemningar efter branden; 29 angående tid för anmälan af ergättningsanspråk 30, om polisundersökning rörande inträffad elåsvåda samt om det protokoll, som vid sådan under-jeökning skall föras; 31, om brandstodskomitens pe i pröfning af ersättningsaospråk; 32, om anmälan af a I missnöje mot komitens utlåtande och 33, om styr relsens slutliga pröfning af ersättningsanspråk samt ti hvad bör iakttagas vid nedsättande af kompromiss 1 i 4 b kade a 5 för tvistefrågas slitande. I fråga om den 34 5, ij innehållande bestämmelser om åtal mot försäkringstegare, uttalades olika åsigter, innan den slutligen godkändes sådan den af komiterade föreelagits. En gsnska märkbar bestämmelse förordades af hr Henschen, nemligen den, attförsäkringstagare, som blifvit åtalad för att uppsåtligen antingen sjelf eller genom annan person hafva anlagt brand eller motverkat dess dämpande, men i brist af full bevisning icke kunnat åt saken fällas, endast skulle utbekomma ?,-delar af den nedbrunna egendomens brandförsäkringsvärde. Mot detta förj38lag, som af stämman afslogs, uppträdde hrr Dario, v. Gegerfelt och Öqvist. Utan några nämnj värda förändringar godkändes derefter 83 35—38, I rörande ersättnings utgående, bygnadsoch repai rationsbidreg, afdrag för bolagets fordringar hos I försäkringstagare, inteckningsegares rätt till godtgöreke af ersättnipgssumman, belövingars utbetale för visadt nit vid släckning af eldsvåda m. m. Å Följde nu i ordningen 4 kapitlet afreglementet, hvilket innehåller bestämmelser om bolagets kassa. 1 Vid flertalet af de under kapitlet inbegripna 8S gjordes af de närvarande bolagsdelegarne ganska väsentliga ändringar. Så utströks ur 39 det af komiterade föreslagna stadgande, hvari styrelsen uppmanas att göra de för bolagets räkning inflytande medlen fruktbärande bland annat genom uppköp af säkra räntebärande obligationer, utfärdåade af städer, hvilka med vederbörligt tillstånd upptagit obligationslån till anläggande af för eldsläckning inrättade vattenledningar eller till exproriation och rifning af bus och gårdar i trångt ygda stadadelar. Ändringen gjordes på yrkande af hrr Ulander, Eberstein m. fl., hvilka ansågo allt sådant reglementerande obefogadt. I den 40 bade komiterade föreslagit, att de brandskadade skulle vara pligtige att för åtminstone 50 procert af dem tillkommande ersättningsbelopp mottzga bolagets obligationer. Äfven detta stadgande ströks. D3 återstående fem S3 af kapitlet, hvilka bestämma om tillskotts utskrifvande i vissa tall, godkändes med mindre ändringar. I ået femte kapitlet, angående bolagets styrelse och förvaltning, gjordes många och genomgripande förändringar. De SS, som der tilldrogo sig största uppmärksamheten voro den 46 och den 52. Den förstnämnde skulle enligt förslaget lyda: bolagets styrelse, som bar sitt räte i Stockholm, skall bestå af tre bolagaraän, hvilka tillika med tre suppleanter, zom äfven böra vara delegare i bolsget, väljas å ordinarie bolagsstämma eller, i det fall som i 60 sägs, å extra bolagsstämma stt tjenstgöra intilldess å nästa ordinario stämma ry styrelse vald blifvit; och varde valets utgång ef bolagsstämman gerom dess ordförande anmäld uti K. M:ts civildepartement samt i allmänna tidviogarne kuvgjord. Det var ordet sbolagsmän som här gaf anledning till en vidlyftig diskussion. Epligt pu göällande reglemente kan nemiigen styrelsen väljas äfven bland utom bolaget stående personer, hvarjemte dess ordförande tillsättes af K. M:t. Hr Eberstein, gom först erhöll ordet, ville, att man skulle bibehålla dessa stadganden, då slitid en styrelse, vald utom bolaget, måste, gåsom varsnde fullkomligt opartisk, icgifva allmänheten större förtroende, än om den väljes på sätt komiterade företagit. Med honom instämde i det hufvudsakligsste hr Henschen, hvilken ansåg förslaget innebära en inskränkning i bolagsmännens frioch rättigheter. Af samma tenke voro bir v. Gegerfelt, Holmberg, Falk och Scbram, Hr Darin, som försvarade bolagets förslag, anföråe många skäl, hvilka enligt bans förmensande tala för den nya mmelsen. Det vore i högsta grad olämpligt, att öfver bolagsmännen skall stå en styrelse, som för bolsgets angelägenheter icke gerna kan hyga annat intresse än det, gora betingar ett samvetsgrannt uppfyliande af en åtagen förpliateise. Någon svårighet kunde det ej heller möta, stt bland i hufvudstaden bosatte delegaro i bolaget fina personer med förmåga, som äro villiga åtaga sig ett dylikt uppdrag. Hr Ulander ville, att till styrelseledamöter skulle helst väljas bolagsmän. Gjord upprsärksam på det mindre lampliga af en önskans uttalande i ett Jagstadgande, återtog dock talaren detta förelag. Slutligen bifölls hr Henschens förslag, hvarigenom vbolagsmän ändrades till ledamöter, samt orden som äfven böra vara delegare i bolaget utgingo. Af den 52 S, innebållande bestämmelser rörande bolagets tjenstemän och vaktbetjening, uteslöts den del, hvari föreslåg, att de tjenstemtn, som hafva, uppbörd och redovisningsskyldighet, måste före sitt antsgande till styrelsen afiemna borgen eller annan säkerhet för en summa af 5000 rår. Ailmärna åsigten var den, att, om icke styrelsen antager fullt pålitliga tjenstemän, borgenssumman vore alltför obetydlig för att innebära garanti mot de betydliga förluster, en oärlig ijensteman kan åsamka bolaget, och hvilka förluster det deseutom, enligt fleres förmenande, åligger styrelsen att godtgöra. Borgenssumman kunde återigen ofta nog utgöra binder för antagemdet i bolagets tjerst af en föröfrigt väl qvalificerad pergon. I den 54 hade föreslagits, ett brandstodskomitna qvitto, rör att vara gällande, skall underskrifvas ar minst tre af komitens Jedamöter. Antalet bestämdes till två, sedan det upplysts, att brandstodskomitternas ledamöter icke fällan äro minire skrifkunviga. För de öfriga SS af detta kapitel redogöra vi icke, då de ej äro af något allnännare iztresse. I går börjades föredragningen med det sista eller let sjette kapitlet, hvilket har till öfverskrift: Om revision och bolagsstämma. Utan anmärkningsvärd liskussion godkändes de sexton första paragraferna, hvilka utan någon egentlig ändring innehålla samma estämmelser, som återfinnas i nu gällande reglemente. Deremot uppstod en temligen lång öfveräggning om den sista eller den 72:dra paragrafen, s vilken handlar om bolagsstämmans pröfning af ändringsförslag och K. M:ts sanktion af bolager h stämmans beslut. Kormsiterade hade nemligen fö-d ceslagit tvenne vigtiga förändringar uti pu gällande öreskrifter i fråga om sättet för vinnande af än-!i a I ke oa AD JV I fn rt ARR rn AN -D f.n vw