Aftonbladet – 13 juni 1871, sida 2

TRE ST MR Fr Tr Ve I fått loft, skulle blifvit mycket farligt. Utan lokhet och sans. Hr Thiers påminner om irc fverenskommelsen i Bordeaux; han försva-ja ar revolutionen af den 4 September, ochli äger, att det är på modet att angripa denl!p u. Msn glömmer, att man önskade den,li ch förgäter de tjenster den gjort. h Mävnren af den 4 Sept. hade gjort orätt il utt fortsätta kriget. Detta fel begicks ickely af Paris, som måste stänga sina portar, utan af de styrande utanför Paris, som förde enla arsinnigt galen politik, en vansinnig politik, id hvilken beklädde ett fåtal af män med Frankin rikes makt. Hr Thiers förklarar, att genom öfverenskommelsen i Bordeaux ville församlingen befria Frankrike från dessa despoter, som gjorde anspråk på att hafva det i sina händer, men församlingen ville icke omstörta repobliken. Vi ha erhållit af församlingen en faktisk regering, vi ha i uppdrag att återställa ordningen och krediten; jag är icke den mäktigaste, men den mest ansvarige af alla och jag skall lojalt fullgöra min skyldighet. Hr Thiers förklarar, att han är republikan. Under 40 år har han arbetat på att åt Frankrike gifva en kenstitutionel monarki såsom i Evgland och han förklarar att han anser friheten vara större i London än i Washington. Men furstarna ha icke ailtid förstått vilkoren för en sådan regering; de bords dock förstå, att den konstitutionella monarkien är i grund och botten en republik, hvars president är ärftlig (bifall). Hr Thiers beklagar den omätliga olycka som medföljer revolutioner. Frankrike, sade ban, skall stiga upp igeo, om vi äro förståndiga, men det duger ej att vara det till bäliten. I den ställning, hvari vi befinna oss, få vi icke begå några fel. Thiers erinrar om att i Bordeaux det blef öfverenskommet att undvika de frågor som splittra församlingen, Han tillägger: Man har anförtrott mig republiken och jag skall icke förråda henne. Med framtiden befattar jeg mig ej, jag sysselsätter mig blott med det! ärvarande, Jag står icke i något partis jenst, blott i landets. Vid valet af generaler har jag ej fäst afseende vid deras åsigter, utan blott vid det allmännas intresse. Hr Thiers gifver en varm eloge åt arma, han säger att han älskar soldaterna som om de vore hans barn. Hr Thiers meddelar, att alla städer sändt deputatioper när det påstods att församlingen ville omstörta republiken, men Thiers hade svarat dem, att detta var falskt. Han yttrade sig berömmande om församlingen, då han sade, stt men var orättvis mot henne. Församlingen är ter liberal än jag. Eno del af dess medlemmar, eom hyser monarkiska åsigter, hsr haft den takten att lägga band på sin förkärlek. Han yttrade till derutationerna: Det är icke församlingen sora hotar republiken, det är I. Företagen ingentiog, eom ken uppmuntra brottslingarpe, derigenom gören I den största tjensten åt republiken. På detta svarede deputationerna: Vitro på er lojalitet, men efter segern få vi ej samma makt ötver församlingen. Hr Thiers hade då svarat, att han trodde att församjiagen skulle tortfarande skänka honom sitt förtroende, men om republiken hotades skulle han draga sig tillbaka. Hr Thiers tillade: Det är med detia mitt lojala uppträdende jag stillade detta misstroende, som, om det md mu men Mm M OM CA PE dessa ord kunde lagnet i provinserna ha biifI vit stördt. Thiers uttalade slutligen den förboppning, att församlingen skulle gilla hane handlivgslsätt: Om jeg gätt lävgre än I snsett mig I böra gå, få är det jag ensam som är komprometterad. Frankrikes utrikesminister Jules Favre har den 6 dennes från Versailles utfärdat ett vidlyftigt och genom sitt innehåll synnerligt märkligt cirkulär till regeriogevs diplomatiska agenter i utlandet. Ur det långa cirkuläret meddela vi den delen som handlar cm sällskapet Internationale, hvilket eger förÅ froninger i nästan alla europeiska länder och ar gå stor skuld i det kowmunistiska upproret i Parie. Förra hälften af cirkuläret bildar en redogörelse för de politiska och moraliska orsakerna till de rysliga tilldragelserna i Paris; den senare afdelnipgen deremot är en energiek anklagelse, stäld till regeringarne och allmänna opinionen, mot den ofvannärmnda, så sorgligt ryktbara föreningen. Bland de förnämsta allmänna orsakerna till det sorgliga skådespelet i Paris uppgitver Jules Favre statskuppen af den 2 Decembar och det styrelsesystem som följde på densamma. Genom hopardet inom hutvudstadens område af en rörlig befolkniog af 300,000 arbetare, genom att der mångfeldiga alla eggelserna af lättvunna njutningar och alla med eländet följande lidanden, hade kejsardömet — säger Favre — organiserat en storartad härd för korroption och oordningar, hvari den minsta gnista kunde framkalla en eldsvåda, och skapat en nationalverkstad, zom underhölls genom en feberaktig spekulation och som man omöjligen kunde upplösa, utan att framkalla en katastrof. Efter att i den sorgliga samlingen af anlednvingarne till Frankrikes olyckor häfva systI selsatt sig med kejsardömet, öfvergår Jules 1 Favre till uppräknandet af de omedelbara I orsakerna och lemnar ev skildring at dtn politiska och moraliska ställnipgen i Paris före och efter den preussiska belägringen. I de härmed i sammanhang stående händelserna bar Jules Favre sjelf spelat en framstående roll, och den skildring deraf, som han meddelar, hedrar hans opartiskhet och blygsamhet. Den del af dokomertet, som handiar om Iaternationale, om dess politiska och gociala principer och om dess ekonomiska läror, för. Itjenar icke mindre uppmärksamhet. Utrikesministern uppmanar regeringens agenter att I med den största flit utforska alla omständigheter, som äro förknippade med denna förmaÅnöinmnaA ntmsskbling Annh att mMära dans; 4ill fån