Aftonbladet – 9 juni 1871, sida 3

.v. NallnI0g al omkring 10VU rar. I onsdags ar reste sångarne till Falan. — Grundlagsfesten i Kjöbenhav a Iden 5 dennes firades på sedvaniigt sätt oc under lifligt deltagande från allmänhetens sids ehuru denna gång icke gynnad af vacker väder. Luften var nemligen kylig, himmele mulen, men regn föll icke. Inne i staden flag gades från husen, musik hördes på gatorn och från rådhuset. På aftonen var fyrverker på Frederiksberg, dit en stor folkmassa ström. mat. Ännu mera besökt var det praktfull illuminerade Tivoli. Bland dekorationerna näm. nes isynnerhet en särdeles smakfull med statyen Danmark, på hvilkens båda sidor syntes Fredrik VII:s och Kristian IX:s byster upplysta af gassolar, och framför dessa Kristian IV:s och Fredrik III:e byster. Rundtomkring dessa voro uppställda 20—30 byster al Danmarks berömdaste män. Festligheterna slutades äfven här medelst fyrverkeri. Der egentliga festen hölls på det vanliga ställe: vid Eremitaget under tillopp af en ofantlig massa menniskor. KI. 5!( ankom festtåget med musik och fanor, hvilka senare placerades kring talarestolen. Mötet öppnades af borgmästaren Larsen. Efter afsjungandet af en sång af Carl Andersen begärdes ordet af professor C. Brix,hvilken under önskan att den man som un sitter på Danmarks tron städse måtte söka sitt stöd i folkets kärlek, och att folket hädanefter såsom hittills i honom måtte finna friketens trofaste väktare, utbragte ett lefve för konungen. Efter afsjungandet af en sång för Danmark af Ploug fick Rimestad ordet. Han framhöll, att danska folket, ehuru ett litet folk, icke skulle vilja byta med någon af Europas stora makter, hvarken med Frankrike, som nu måste blygas öfver hundratusentals af sina medborgare, eller med Österrike, som utgör ett aggregat af mot hvarandra kämpande nationeliteter eller med det nu under Preussen förenade Tyskland, som köpt sin yttre storhet och glans på frihetens bekostnad. Blott danska folket kunde återvinna de nordslesvigska bröderna hade det intet att sörja öfver. Under sin kamp för återvinnandet af sin nationelia gräns kunde det icke vänta någon bjelp hvarken från öster, söder eller vester. Det kunde blott se: sig om ät ett håll, der det väl sett svaghet men aldrig öfvermod eller oviljs. Hen hänvisade pf, huru den rordiska enhetstarken gripit djupt ned bland mängden ock haru den alltjemrt gär framåt och utbreder sig vidare, och yttrade, att den måste vara biind som icke vill verka för en förnuftig sammansiutnipg mellan nordeas trenre folk. Sedarv derefter en sång för grundlagen af Ploug blifvit afsjungen, fick öfverrättsadvokaten uctavius Hansen ordet. Han uppdrog en jemföreise mellan den gamla tiden och den nya, mellan absolutismen och det f:ia samhällsskicket. Har erinrade om huru det på Kristian VIII:s tid stod till med tryckfriheten. En redaktör blef bötfälld för några tankstreck; en gammal frihetens förkämpe (Frederik Barfod) blef straffad för det han läst korrektur på en uppmaning att sammanskjuta ådömda böter för en tidning. Hvad församlingsfriheten beträffar kan det tjena till upplysning, att då år 1844 ett möte skulle hållas på Himmelbjerget, befalldes att talen skulle skriftligen iolemnas till genomseende. Hvad religionsfriheten beträffar dömdes föräldrar till tukthuset för det de icke ville låta sina barn läsa Balles lärobok, och polisen inträngde med våld i baptisters hus för att föra deras barn till dopet. Talaren framhöll dessa exempel, emedan man genom en återblick på det törflutna lär att sätta mera värde på hvad man nu bar. Han skildrade derefter det sätt hvarpå grundlagen tillkommit, erinrsde om de olycksprofetior, com de förskräckte redan från början framställt i anledning af den all-1 männa valrätten, och kunde icke finna, att dessa förutsägelser på något sätt besannats. Just den , omständigheter, att grundlagens gifvare icke fruktat denna allmänna valrätt, har förskaffat honom folkets kärlek och varit det bästa stödet för den folkliga utvecklingen. Hade man icke haft denna fria valrätt, skulle bland den stora massan af folket ett allt större missnöje ha utbredt sig; klagomål skulle ha hörts och bland folket framkallat en orolig jäsning. De som ba en större bildning böra, i stället för att klaga öfver den makt den stora massan af folket har, känna och utöfva sin pligt att utbreda upplysning i så vidsträckta kretsar som möjligt. Detta är att handla i grundlagens anda. Alla, såväl rika som fattiga, borde ihågkomma, att grundlagen icke är gifven för deras personliga intressen, utan för att man genom den skall verka för ära, rätt, sedlighet och upplysniog. Med uttalande af en önskan, att grundlagen städse måtte blifva använd på detta sätt och i denna anda, utbragte talaren ett lefve för densamma. Icke endast i Kjöbenhavn utan öfverallt i landet blef denna dag festligt firad. I Lellinge skog vid Kjöge, i Kolding, i Odder, i Hinnerup m. fl. ställen höllos talrikt besökta grundlagsfester. — Vid rektorsombytet i Lund sistl. torsdag egde en mindre vanlig opinionsyttring rum, i det studentkåren, ehuru talrikt samlad å Lundagård, hvarken deltog i processionen eller på annars öfligt sätt egnade afgående rektor, prof. Olde, sin afskedshelsLr a MEL-J0E Fa a