Aftonbladet – 9 juni 1871, sida 2

73, GAClL IDO ANICIUGLONEeNA arpetareireningen och skattmästare hos kommunen, ar blifvit häktad. — Krigsrätter skola tillättas i Cherbourg för att döma de tillfånatagna insurgenter, som blifvit ditförda, — aris portar öppnades i lördags för utoch passerande; många såväl från landet som rån utlandet skyndade in och på söndagen oro gatorna uppfyllda med menniskor, som esågo ruinerna och andra märken af strien. Jernvägstrafiken är öppnad på linierna ill Normandie och Bretagne; de militära nyndigheterna ha icke visat sig ovilliga att ta teatrarne åter börja sina representatioer, men musik-kafberna ha ännu icke fått illåtelse att öppna sina dörrar. Att för ötigt man icke anser lugnet faollkomligt återtäldt, synes deraf, att kavalleripiketer hela ätterna patrullera genom Paris och dess mgifningar. — Hertigen af Aumale lärer i ördags ha ankommit till S:t Germain, och narskalk Bazaine väntas till Versailies inom ä dagar. — Marskalk Mac Mahon har utifvit en dagorder till soldaterna och marinoldaterna, i hvilken han säger: Ert mod ch ert nit ha besegrat alla hinder. Etter vå månaders belägring och åtta dagars gatutrid, är Paris ändtligen befriadt. När ni yckte Paris ur händerna på de uslingar, som rille lägga staden i aska, ha ni räddat det rån fullkomlig förstörelse och återgifvit det ut Frankrike, Hela landet jublar öfver framsången af edra patriotiska bemödanden. Naionalförsamlingen, som är landets represenant, har tillerkänt eder den belöning, som är r mest värdig: hon har enhälligt förklarat utt både armön och flottan gjort sig väl förjenta af fäderneslandet., — Förslag är väckt tt i Eoropas alla länder öppna en subskripion till återuppförande af de förstörda ofentliga byggnaderna i Paris. — Sjuttio banåg äro beställda för att hemföra tyska trapver från Frankrike, och tyskarne ha redan itrymt les Andelys och departementet Eure. — Nationalförsamlingen har enhälligt anviat ett kreditiv af 1,053,000 francs till återippbyggandet af Thiers hus. — Tidningarne sysselsätta sig hutvudsakligen med diskuteande af Henrik V:s och grefvens af Paris kandidator. Allmänna meningen synes vara stt en ö:verenskommelse dem emellan är träfad, och att grefven af Chambord (Hearik V) innan kort skall bli konung. Emile de Strardin uttalar sig deremot i en artikel i idningen la Liberte för republiken, icke sålan den var 1792 eller 1848, eller sådan den rarit 1870 och 1871, utan för en sådan republik, som Föreata Staternas och Schweiz.. De franska tidningarne offentliggöra flera order, som anträffats hos fallne insurgenter. en skrifvelse från Delescluze och Billioray ill Dombrowski heter det; De hus, som genera ert försvarssystem, skall ni spränga i uften eller antända. Det bör ordnas så, att varrikaderna ej kunna angripas från husen. Kommunens försvarare få icke sakna något; gif ät behöfvande värdesakerna i de hus, som skola rifvas. Gör föröfrigt alla nödvändiga reqvisitioner.. — Hos medborgaren Jacquet fanns en skrifvelse från Delescluze, hvari han oemyndigades att reqvirera alla de medborsare och alla de föremål han kunde behöfva ör att uppföra barrikader vid två gator. De nedborgare och medborgarinnor, som neka att emna gin hjelp, tillägger Delescluze, skola ögonblickligen skjutas. Misstänkta hus skola antändas vid första signal. — Följande order, daterad den 3 Prairial år 79, var undertecknad af Delescluze, Rogere, Rauvier, Johavnard, Vöesinier, Brauel, Dombrowski: Medboargaren Milhöre skall i spetsen för 150 man af raketkåren antända de misstänkta husen och de offentliga monumenterna på venstra Seinestranden. Medborgaren Dereure skall med 100 man af samma kår taga ihop med 1:a och 2:a arrondissementet; medborgaren Billioray med 100 man det 9:e, 10:e och 20:e arrondiesementet; medborgaren Vesinier skall med 50 man förnämligast verka utefter boulevarderna mellan Madeleineoch Bastille-platsen. De nämnde medborgarne skola träffa aftal med anförarne på barrikaderna för att riktigt kunna utföra dessa order. — Befallningen att anställa blodbadet på de till gisslan tagna personer var utfärdad af Deleseluze och Billioray och lydde sålunda: Medborgaren Raoul Rigault erhåller i uppdrag att verkställa kommunens beslut rörande de till gisslan tagna personer. — Hos en fallen insurgent i 11:e arrondissementet anträffade man följande order: Laga att Börsqvarteret brinner ned — var icke rädd. Ulysse Pareut, öfverstelöjtnant. Kommendantskapet på Hötel de Ville hade försett denna order med sitt sigill. Beklagliga misstag på personer ba tyvärr egt rum vid de summariska exekutioner, som af regeringstrupperna företogos vid deras framryckande i Paris, skrifver en Pariskorrespondent till Nat. Ztg i Berlin. Redan ha flera dylika fell blifvit bekanta. Det är t. ex. ett genom flere vitnen bestyrkt factum, skrifver korrespondenten, att den person, som vid Chatelet fusiljerades sårom Jules Vallös cke var Jules Vallds. Vidare blef skåder; spelaren Thouze vid Chatelet-teatern skjuen af trupperna derför att man hos honom påträffade ett par röda benkläder och af lenna anledning antog honom vara en deserterad soldat. Men benkläderna bland ans öfriga klädespersedlar var en teatercostym, hvilket ej var underligt då Thouze ta Uppträdde i militäriska skådespel. Bättre nen illa nog gick det för en köpman med ramnet Vaillant, hvilken, på grund af en llvillig angifvelse, togs för att vara medemmen af kommunen med samma namn och ördes fängslad tillsammans med några hunIra insurgenter till fånglägret i Satory. Der illbringade han 21 timmar i regnet under ar himmel. Då fogade händelsen så, att Alexandre Dumas Fils passerada lägret i ällskap med en högre officer; Vaillant, som rar bekant med skriftställaren, bad honom jelpa sig ur fångenskapen, hvilket också, og ett så lifligt intresse för allt hvad han öretog sig, att han ej skulie haft ett menskot hierta i sitt bröst. om han ei känt det