Aftonbladet – 8 juni 1871, sida 3

— De norska folkhögskole-elever från skolan vid Sagatun och audra voreka grundtvigianska, hvilka såsom vi förut o utalt afrest till Kjöbenhavn för att deltsga i firandet af Grundtvigs 60-års-jubilkum så om prest i danska folkkyrkan, samlades den 1 Juni jemte deltagarne i det grocdtvigisnska vännemötet till en fest vid slesvigska stenen i Dyrehavn. Måoga tal höllos. Grandtvig talade om Danmarks makt och storhet i fordna dagar och utvecklade huru rikets gränser efter hand blifvit trängre. Han uppehöll sig vid kriget 1864 och fredstraktaten mellan Usterrike och Preussen 1866, enligt hvilzen Nordslesvig skulle återlemnas till Danmark. Oas detta skedde, skulle Danmark, låogt ifrån att ha förlorat i makt, festmera halva vunnit, ty de krafter, son voro otiilräckliga, då vi hade Holstein, Lsuenbarg och Sydslesvig, kunde då verka på rätta sättet och till välsignelse. Detta var hans bopp, och med detta bopp för ögonen utbragte han ett leftve för Danmark, Läraren Arvesen från Norge utbragte derpå ett lefve för Daumark, och en till deltagarne utdelad sång Hell til Danmark af A. Reitan fråa Norge afsjöngs. Vidare talade studenten Vullam från Kristiania om den skandinaviska sakens utveckling i Norge. Pastor Hostrup utbragie ett lefve för Norge, sko:läraren Ne: från Norge ett lafve för de rordiska folken och kandidat Bsggö för det rätta nordiska mälstreret, hvarefter folkhögskoleföreståndaren Grove afslutade raden at tal, då klockan var öfver 6. Mötet var bärmed slutadt och upplöstes nu i mindre kretsar för att tilfr-dsställa de materiella behofven efter så mycken endlig föda.