j ALLILUNUH HKATIIUNI. Slutligen, då den ena sången hado följt på den andra och antalet växt till många, steg man upp för att säga farväl. Alldeles okunnig om hvad som väntade honom och endast drifven af ett infall att fullfölja morgonens äfventyr, hade Lester, då han skyndado uppför trappan till Lefonts, icke ämnat dröja öfver två ruinuter och för h hade tiden icke synts längre. I verklig I likväl klockan i kyrktornet två g timmen, utan att han hört det. mond hade ingenting emot att dröja Werden, som ipgalunda fana tiden angenäm,