Aftonbladet – 7 juni 1871, sida 2

jevisast rättmätigheten af det omdöme, som ör ett decennium sedan uttalades i ett offiielt norskt dokument, nemligen att ehuru isserligen tvister ständigt förefalla mellan orrmän och ryssar såväl vid fiskena som fven vid deras sammanträffande af annan nledning, äro dessa tvister dock hvarken lere eller af större betydelse, än man måste vänta sig i sådana aflägsna, af naturen fatigt utrustade gränsdistrikter, och att befosenheten till klagomål icke heller ligger utelatande eller ens blott öfvervägande på norrnännens sida. Hvad som mer än något annat bidragit ill, att trots dessa konflikter det goda förståndet icke lider något afbräck, är den fakor, som ligger deri, stt man på båda sidor om gränsen, i Finmarken icke mindre än i listrikterna vid Hvita hafvet, behöfver hvarovi me del der koi en lig del pa sin qv pri nit de oc sol sin mi ti undras produkter, och att detta har frama kaliat en liflig samhandel, som har antagit!de nycket betydliga dimensioner, och hviiken kr också styrelsen ä sin sida sökt befrämja ge-nis nom särskildt beviljade förmåner. de Nästan hela sitt förråd af mjöl och spanls; mål erhåller nemligen Finmarken genom de jä ryska fartyg, som på våren lägga till vid den på norska kusten, försedda med hvad som förts de ned på Dwina från de rikt spanmålsprodu-P: cerande gavernementena Wiatka och Wo-iva logda, och som för dessa varor tillbyta sigfr fisk, hvilken de föra tillbaka till Ryssland. !g Orsaken, hvarför hela denna handel frånhs Norges sida är passiv, ligger dels deri, attlga de ryska fartygen, hvilka äro mycket sim-d; per byggda och således ha liten besättning, unna fara billigare, än som vore möjligt för norrmännen, hvilka i fiskena kunna fiana en fördelaktigare användning af sin tid, dels deri att Hvita hafvet blott är isfritt 5—6 månader af året. Dat är förnämligast om våren, som man i Norge behöfver de ryska varorna, hvaremot den bästa försäljoingstiden för den rorska fisken i Rysslend är på hösten. Skulle nu norska tartyg besörja seglationen, skulle de äfventyra att på våren icke komma tidigt nog fram och på hösten att frysa inne, hvaremot ryssarre med lätthet kunna slippa ut på vären med första öppet vatten och komma i tid hem om bösten för att efter slatad resa lägga upp för vintern. Å ömse sidor är man således bäst betjenad med, att handela sker så, som fallat nu är. I Norge har man på lagsti:tningsväg gjort mycket för att underlätta denna omsättning. Fiomarken har i det hela åtojatit många särskilda förmåner i afssende på iuvåuarnes handelstrihet; ty man har med rätta trott, att då icke allenast distriktets egen befolkning, or fu bi sl nå de på D åt de i sc vi m ic te IE d å Vv (0 d öÖ n utan äfven den stora mängd fiskare från stiftets sydligare delar, som under ena hälften af året hålla till här uppe för fiszenas skull, äro spridda på en jemförelsevis lång kuststräcka och distriktet dessatom genom handel måste förse sig med nästan alla förbrukningsartiklar, fisk ensam undantagen, hvaremot på andra sidan dess prodaktioa är af den beskaffenhet, att den isyanerhet på vissa tider af året behötver så hastig afsättoing som möjligt, för att den skall komma prodacenten till nytta, har det varit nödvändigt att här mer än annorstädes i möjligaste mätto lätta tillfället till dessa uppköp och denna afsättning.. I öfverensstämmelse härmed finnas derföre speciella föreskrifter om handeln i Finmarken, af hvilka det lisväl skulle vara för utförligt att omrärmna andra än dem, som angå samfärdseln med ryssarae, Dessa sistnämnda gå bland annat ut på att äfven handelsmännen i landtdistrikterna på sina handelsplatser äro berättigade att idka handel med de ditkommande ryssarne. Vidare kunna ombo:d på ryska fartyg, som ankomma från Hvita hafvet till Finmarken, de medförda varorna säljas i städerna under en tid af fyral, veckor, icke allenast till invånarne, utan äfi ven till norska fartyg, och i alla andra ham-, nar till norska tartyg under en tid af 14 da-, gar. Don vigtigaste föreskriften är den, som) ionehålles i 4 6 i lagen af den 22 Juni 1863, , att det är ryska fartyg från provinserna vid l, Hvita hafvet och Norra ishafvet t.iåtet attli från den 1 Juli till den 15 Augusti tillhandla sig såväl af invånarne som af den öfriga i Finmarken på fiske liggande allmogen fisk i rått eller saltadt tillstånd antingen för pen. ningar eller mot följande varor: fiskredskap,, hampa, jern, spanmål, mjöl, gryn, segelduk,l, tjära, tågvirke och trämaterialier. Deryska fartyg, som laglikmätigt ha intagit last utan; för städerna, kunna der angifva denna till utskeppning, äro, med andra ord sagdt, så!l till vida utskeppningsbsrättigade, hvarjemtel1 köpmännen i städerva under vissa vilkor ! kunna begagaa ryska fartyg till fraktfart vid fiskeplatsern?. ; Till den här etablerade, särdeles fria bytes-, handeln, hvars gagnelighet, för att icke säga!1 absoluta n1vändighet för båda de intresse-(c iade parterna åratals erfarenhet har bevisat, j bar på senare tider kommit ett nytt slags! internationel trafik, hvilken torde bli af icke h ringa betydelse, alltefter som kapitalstyrkan, tilltager på den norska sidan. Det upplyses nemligen i den senaste femårsberättelsen från c Vardö, at. flere norska köpmän derstädesl) slå sig på att utrusta ryska skeppare med ; varor och ryska penniogar, med hvilka dessel, begifva sig till fiskeplatserna på den ryska kusten och inköpa l-fver och tran, som deli föra tillbaka till Norg2 för att betäcka dent bekomna utrustningen. Begge parterna förtjena, när det går väl, icke litet detta — -— mn 4 me 4 00 je DO g Å 1 q ( sätt, då stve ch tran stå i så lågt pris, på ryska att vinsten i Vardö gifver:z rikt öfye ov or alla vederbörande. Stun-t dom hä et, väl, att en sådan rysk skep! pare, ef ha blifvit försedd ined pei-t ningar och varor, alldeles uteblifver, utan att , man har någon utväg att få reda på ho-lt nom; men dessa fall äro dock icke-så talrika! och ruinerande, att de afskräcka från att! fortsätta trafiken. Å I det hela kan man väl, såsom redan an-; märkts, med säkerhet påstå, att de kommor; ciella förhållanden, hvilka ha utvecklat sigr mellan Norges och Rysslands nordligaste di-1 strikter, ha art. sig på ett i det hela lyck-l2 ligt sätt, i lika gr ! tillfredsställa båda natio7 nvernas intressen, icke ha gifvit anledning till tq konflikter eller klagomål samt sannolikt skola , kuona gå en ostörd vidare utveckling tilllr mötes, ra ssas——— SE 0 bd brstanrt Paristidningarne ha börjat utkomma igen c Tlach då erhinda för ögonblieket ett särskildts