Aftonbladet – 6 juni 1871, sida 3

— Nattrvardsförbud. Under denna rubrik läses i Malmö Handelsoch Sjöfartstidning: ?Då årets nattvardsungdom i Malmö Caroli församling i torsdags kopfirmerades, var de ungas antal ej på långt när så stort, som då barnen för mer än ett halft år sedan började nattvardsskolan. Den ene församlingsläraren, densamme som vid nyligen förrättadt val till kyrkoherde i församlingen icke blef den lycklige, har nemligen afen eller annan orsak förvägrat omkring 30 flickor att gå fram till nattvardsbordet, och den andre har på samma sätt förfarit mot ungefär 50 gossar. Man kan med skäl häpna öfver ett sådant resultat af ett halft års nattvadsberedelse med barn, som dessförinnan genomgått den vanliga folkskolekursen. Det är icke tänkbart att alla de otesiutna äro sådana begreppslösa idioter, att de icke under dennz långa tid kurnat inhemta kristendomens vigtigaste lärosatser. En orsak till förbudet skulle kanna sökas i ett mindre godt uppförande af barnen under beredelsetiden, och det är alltför troligt, att ett elier annat obetydligt okynane af flickorna, ett eller annat pojkstreck af gossarne i de salvelsefalla lärarnes ögon antagit utseende af en ohelighet, nog stor att utesluta från nattvardens bruk. Föräldrar och målsmän ha förgäfves fällt förböner för barnen. De helige, som hade S:t Petri nycklar om händer, höllo nådens dörr stängd, lika obevekliga för fädernas föreställningar som för mödrarnas tårar. Att för en ringa förseelse utesluta från nattvarden är ett oerhördt maktmissbruk, t straffet står icke i rimligt förhållande till förbrytelsen. Om brott mot samhällets lagar varit begångna, hvilket här icke varit fallet, hade allmänna lagen förvisso tagit barnen or nattvardsskolan. Presterna hafva sagt sig icke kunna bära ansvaret, om de framsläppte dessa barn. Kunna de då ansvara för att de approberade begå nattvarden värdigt? Här föreligger en yttring at det andliga bögmod, den benägenhet att döma och fördöma, som karakteriserar en stor del af vår statskyrkas presterskap. Samhället får emellertid pligta för det presterliga godtycket. De barn, som blifvit uteslutna från den enkla åminnelsehögtiden, nödgas ännu ett år i allmänhet ligga sina fattiga föräldrar till last, emedan de icke gerna mottagas vid fabriker eller andra näringar förr än de absolverat sin första nattvardsgång. Ett hedrande motstycke mot Caroliprester. nag beteende har prosten Olin i S:t Petri visat, i det han, lika fri från skenhelighet som lifvad af kärleksfullt nit, vunnit barnens hjertan, så att ban förlorat intet af dem och i fråga om värdighetspröfningen lemnat domen till Honom, som rätt dömer.?