Article Image
t) P3 MVALNartre. 0380 DegAar sig I Usdags Kl -10 f. m. till barrikaden vid boulevard Ornanvo, han satt till häst och var åtföljd a flera adjutanter. Han hade uppehållit sig blott fem winauter bland barrikadens försvarare då han föll, träffad i underlifvet af en kula. Man lade horom genast på en bärbår, som fyra insurgenter buro till sjakhuset Lariboisiere. Generalen vred sig som en mask under transporten till följd af smärtorna. På sjukhuset dog han efter två timmars kamp med plågorna. När han uppgaf sin sista sock yttrade han dessa ord, som åhördes af en närvarande person: Så dör man när man blifvit förråddo. Om hurn det gått med öfriga generaler och ledare meddela vi följande uppgifter: Alla redaktörerneitidningen Rappelo ha blifvit häktade och ställde lunder ätal för upphetsning i ) Billioray har bli fusilje ad. Isin död yttrade han t j !l hade varit bättre om ja lobemärkta vå Gi ; Courbet dog i fåvglägret i Satory, icke genom att taga in gift, såsom det berättats, utan g-now en bjernIkongestion. Doktor Parisel, öfverste BraI nel, Charles Martin, Vallis, Awmorovx, Lefrarcais, Bou:quet och Viard ha fusiljerats. En hop andra celebriteter ba häktats, såsom Andrieux och Babikt, Vermorel, Vermesch I (utgifraren af Påre Duchåne), Miot, Eades sant Assi och ba karske redan fått sin gom. En esnnan ledare, musikern Salvador, som af Jkommunen utnämdes till Aubers efterträdare i styrelsen af musikkonservatoriet, blef fusiljerad på Rue Jacob, efter det barriksaden vid j Rae Bonaparte blifvit tagen. Han sköt från ett hus på trupperna och dödade en man af marinregementet. Huset gsuomsöktes, Salvador anträffades och processen gjordes kort med hozom. Hens sigta ord lära varit dessa: Jag tager på mig avsvaret för sllt som gjorts i 6:te arrondissementetv Två medarbetare i Pyats tidving Le Vengeur, Rogeard, den bekante författaren til Propos de Labienus, samt Trouvet, Saiot Beaves i. d. sekreterare, ha också blifvit häktede, I:kaledes Odysse Barrot, sekreterare hos Gustave Flioareos ochi redaktör för Le Federalistes. Chandey, redaktör i Siccies har blifvit skjutea i Så Peålagia på befallning och i närvaro af kommunens prokurator Riganlt; hvilken som bekant i sin tur blef skjuten. Biskopen i Orleans, msgr Felix Antoine Philippe Dupanioup, bar bhfrit uträmnd till erkebiskop i Paris. Han föddes 1802 och blef biskop i Orleans 1849. Han är en ifrig anhängare af pätven och har offentligen tillkännegifvit alt han slöt sg till de politiska, sociala och religiösa doktriner, gom innehållas i påfvens ?eyllabus? och. encyklikor, bvarjemte han ifrigt tearbetst de rättroende att hopsamia så mycket S:t Petersjennirgar; som möjligt åt Pins IX. ; Efter det Victor Hugo fått sitt famösa! bref publiceradt i Brisseitidningarae blef han föremål för diverse upptåg utanför sin bostad Place des Berricades N:r 4, ef en hon löst folk, som samlat sig der. Han väcktes! sert på natten till Pingstdagen gecom att man häftigt ringde på portklockan i huset, : som ligger ett stycke från gatan i en träd-j. gård, sistängd med jernstaket. Victor Eugo, ): RM Fo Meck OD I EF I OM get 03 höll få att icslumra, steg upp och öppade sitt fönster till sin sängkammare, som lisger måt torget. Han frågade: Hvem är det? En röst svarade: Dombrowski. Victor Hago, som ej ku:.de i mörkret urskilja npågon person, erinrade sig genast att h:n idet samma dag i tidvingarne införda bre vet lofvat en tillflyktsort i sitt hus för flyktiogarne från Paris, och han trodde ru att möjligt att Donbrowski icka bi vi utan kom personligen för att erhålla flyktsort. Han ämrada derö gå red utför trappan och Öppna porten, men i ögonblick kom en stea dansanda imot sterbrådet. Han tittade pu ut genom fönstret och såg en kop karlar till tvJka han skrek: I ären uslingar (miserables)!, Hanlåste igen fönstret, men nu började stenar hagla gencm rutorna, lyckligtvis utan attträffa honom. Folkhopen vrålade: Död åt Victor Hugo! Ned med Victor Hago!s Ned med Jesn Veljeanlb 0. 8 Vv. Stenkastningarne upprepades fl.ra gånger på natten och till omvexling ekrålade också folkhopen: På lyktpålen raed Vietor Hugo. den rötvareo!s Till Cayenne, till Mazas med honom! Hans son Fsarcois Victor Hugo, har i ett långt bref till Independsnee utörligt beskrifvit dessa uppträden och anmärker, att under hela ratten icgen enda rolispatrull passerat buset or 4, ja icke ens på tisdsgen efter pingsthelgen bade kommunens prokorator vårdat sig om att irfiona sig på stället för att taga reda på förhållendet. Brefvet slutar med dessa ord: Sådana äro sjelfva fakta. Jag är öfrertygad om att den fris pressen i Belgien skal. skynda sig att återgiiva detta bref. Det särskilda utskott, som engelska parlåmentet tillsatt för art y tra sig rörards vilkoren för personers anställande i eagelsk diplomatisk tjenst samt om konswstväsendet, sitt utlåtande rörande diplo atiska tjons et utsör första afdelningen at den uppgift det fått att iösa. Ut-)fi skottet föreslår deri, att göra soställande i diplomatisk tjenst beroende af en mogenhetspröfning, i hvilken gruudlig kunskap i franska språkets talande och skrifvsnde är det första vilkoret. Befordtingar må ej ske efter tjensteår utan efter val bland de personer, som anses vara lämpligaste för en post. De bögsta, och ansvarsfullaste posterna skall utrikesministero tillsätta helt och hållet efter7 eget skön, utan att vara inskränkt till blott sådana personer, fom äro anställda vid den diplomatiska kåren. Utskottet uttalar också som sin äsigt, att under de nuvarande för-9 hållandena i Europa, sä:skildt i dess meller-t sta del, det icke kan tillstyrka förminskan-)d let pu genast af de mindre betydande sände-s! badsposterna i Tyckland. rr OR mt or tå I å me a RR PR kl pt år KR TREE ) UV få sd år på MH OMS TT AA fel g Landtdagen i Lauenburg har enhälligt be-ju slntit eo framställning till konungen af Preus-i 3 sen, att af de lanenburgiska domänerna ettih område uppgående till ett värde af cn million rö chaler skall afsöndras och öfverlemnas tillld: prenvssiske konungens fria dieposition, hvar-d emot återstoden skall lemnass åt landet. Landtvi Jagen bar likväl på samma gång uttalat sinri sken, att hertigdömet för framtiden mättel rskones från all förpligtelse att öfvertagatS nägon del af den danska statsskuiden. Detlu säges, stt man vill utsöadra det så kalladejv: Jachsenwald och trakten deromkring. Det afitä

5 juni 1871, sida 3

Thumbnail