Aftonbladet – 3 juni 1871, sida 3

plägseder och bruk inom vårt folklif möjligt och Jönskvärdt, och huru skall den nya odlingen kunna med dem förlikas? 10. Huru bör man lämpligast förfara vid undersökningar af landskapsmålen; i hvilka afseenden böra deasa isynnerhet skärskådas och hvilken rättskrifoingsgrundsats har man att följa vid orjdens uppteckning? 11. På hvad sätt bör man gå till väga vid upptecknandet af gängse ordspråk, af sägner, sagor m, m.? 12. I hvilken utsträckning kunna stenålderns minnen följas inom Sveriges olika landskap; och har man — särdeles i det inre af landet — lyckats upptäcka några spår, antydande fasta bostäder under denna tid? 13. Hvilka geografiska gränser kunna på grund af hittills gjorda iakttagelser uppdragas för bronskaolturens spridning inom vårt land? 14. Böra bronsålderns och den äldre jernålderns minnen öfverallt betraktas såsom tillhörande skilda folkstammar, och finnas ej trakter, der jordoch graf-fynden i förening med grafvarnes byggnad och läge m. m. kunna berättiga det antagandet, att jernets framträdande der heldre bör anses som en Dy, genom beröring med främmande folk framköllad kulturutveckling hos landets äldre befolkning 15. Skulle icke någon öfverensstämmelse kunna åvägabringas i afseende på gemensamma benämningar å de särskilda slagen af stenredskap från forntiden? 16. Hvilka romerska och byzantiska myntfynd äro gjorda i Nerike eller hvilka fornsaker, som id ett dylikt urspruvg, har man här ijorden påträffat?