Aftonbladet – 3 juni 1871, sida 2

AUTURALDA JJACHAUU YLLIaES VI tolela asyjynen af dem: Jag känner igen dem allesammans! Hela antalet fångar utgör 27,000; 21.000 befinna sig i Versailles, och 6000 äro redan bortförda. Amiral Pothuau sysselsätter sig med -att inrätta kolonien Nya Caledonien till transportort för de dömda, Inallez3 skall antalet stiga till 30,000, utan att medräkna de döda ech särade. GatornaiParis äro betäckta med lik; de ligga der så tätt, att marskalk Mac Mahon skref till chefen för den verkställande makten, att man skulle sända honom förstärkning af manskap till gratvars gräfvande. Regeringen mottog igår en depasch, att Milböre blifvit skjuten i Loxembourg, emedan han lossat skott på en sergeant, och att medlemmen af kommunen Letrarqgus blifvit dödad. Det påstås, att Milhöre protesterade mot sitt häktande under förklaring, att ban vore medlem af nationalförsamlingen och endast med dess samtycke kunde fängslag; enligt en annan uppgift skall han vid sin död hafva ropat: Lefve kommunen! Versaillesarmens törlust i döda och sårade utgör icke fullt 1000 man. Hötel de Ville är fullständigt förstördt, hvaremot justitiepalatset endast till en del är uppbrändt. Marskalk Mac Makon fordrar bestämdr, att nationalgardet ej upplöses förr, än det blifvit afväpnadt. Regeringen har mottagit en depesch, som förmäler, att spanrålsoch mjölmagasinerna i la Vilstte uppgått i lägor. Den engelska inrikesministern förklarade i unde husets session den 26 Mej, med anledviog at en interpellation buru regeriogen ämnade förhålla sig med afseende på personer, som tillhört Pariser-kommunen och suyga sig ia i Eogland, att regeringens myndighet rörende flyktiga brottslingar vore inskränkt genom den under förra parlamentsperioden antagna lagen om utlevererande af sådana. Hafva persorer af det angifoa slaget inkommit i landet, så kunnua de ju enligt lagen försättas i anklagelsetillständ och då uppstår den frågan, om den förbrytelse, för hvilken man anklagar dem, är af politisk natar eller skall falla under kategorien vanliga brott. Denna förklaring af iorikesministern har föran ledt en satirisk och pikant artikel i Daily New3 af f.d. attachen sedermera parlamentsledamoten Miadlesex och under Paris belägring al tyskerne den nämnda tidningens korrespondent, hr Henry Labonchere, i hvilken arikel det bland annat heter: Med all aktning för ministerns åsigter får jag anmärka, att frågan är redan löst. En äldre herre, en flykting, bor för närvarande i Chislehurst. Liksom kommunens ledare har också han en gång stått i spetsen för en insurrektion mot en fronsk nationa församling. Hans anhängare iydde hans order och sköto med kanoner mot basen i Psris och ibjälsköto många invånare eller nedhöggo dem med sabeln. Efter detta nedgörande i massa lät han utan dom afrätta många personer, som satt sig emot hans lagstridiga anfall på regeringen, och förpassa andra till Cayennes sampmarker. Denne äldre herra blir icke, tror jag, behandlad som vanlig drottsling, utan är tvärtom föremål för sympatier från de högre klassernas och de konservativa arbetareklubbarnes sida. — Den engeiska arbetareföreningen i London lemnar ej sina bröder i Paris i sticket och ett meeting har bållits för att samråda hur kommunens medlemmar skola på bästa sätt hjelpas. Några utländska medborgare föreslogo att man skulle ingifva en petition till regeringen, vå det att bon skalle hos franska regeringen itverka att en mildare politik följdes mot insurgenterna, andra deremot ansågo att man zonde hjelpa hedersmännen i Paris på ett lättare sätt, nemligen genom — en demonstration i Hyde park. Men mötet kunde ej tomms ötverens riktigt om någotdera af dessa visa förslag, ntsn man skildes åt med oförrättadt ärende. Frägan om ersättningen för de af tyskarne vid Daciair sänkta kvltartygen, hvarom i sårdagsbladet meddelades något, lär ej vara lat dermed att lord Granville qvitterat de tf tyska regeringen erlagda 7073 Z, ty egarne af fartygen förklara nu att de ej ätnöla sig ned den fastställda skadeersättningep, emedäån den befölhafvande preussiske officern, som anbefalide fartygens sänkande, och den britiska konsuln i Rouen uppskattat värdet af de sju fartygen med last till 15,000 f. Ärendst kommer derför att framläggas för parlamentet, som väl får åtaza sig att hålla fartygsegarne skadeslösa derför att utrikesministern var så liberal att han åtnöjde sig med hälften af värderingssumman. Segerintåget i Berlin är nu bestämdt skola försiggå den 16 Jani. I2 eröfrade fanorna, örnarne och standaren, tillsammans utgörande 120, skola bäras framför de återvändande trupperna, och hela tyska armöa skall vara representerad i tåget. De mindre framståde truppafdelningarne skola representeras af 2märre deputationer, hvaremot de afdelnin-) gar, som afgörande ingripit i stridens gäng aller utmärkt sig genom 6 öfring af fanor, kanoner etc., sannolikt skola sända ett helt kompani eller ea sqvadron. Dea 27 i förra mänaden framställdes i italienska deputeradekammaren ett ganska märkligt förelag. Depaoteraden Farini uppfordrade regeringen att vidtaga nödiga rustningar för att bjuda spetsen åt Italiens fiender, hvilka snart skola försöka att göra om hvad som nyligen gjorts i Rom. Han dolde tör öfrigt icke, att det var intervention från Frankrikes sida, han åsyftade, och han erinrade om, att Thiers alltid protesterat mot de förändringar, som försiggått på halfön, 1 och med före Roms annexion. Finansministern Bella sökte med några ord gendrifva dessa farhågor. Frankrike har mycket annat att göra, sade han. Om det ville ätertaga I3on Quixottes rol på anåra sidan Alperna, skulle det nu hvarken ha tid eller medel dertill. Föröfrigt förklarade han, att Thiers idber undergått en för Italien mycket gynnsam modifikation, och han begagnade tillfället att uttrycka sin liflige sympati för den nuvarande chefen för franska regeringen, hvilken genom att kressa den i Paris organiserade kosmopolitiska 8ocialismen gjort alla europsiska stater en jonst. Dylika uttryck af sympati he tillx ställts Thiers från flere kabinetter. Bland iem, som skyndat att i Versailles uppvakta nod gina Iveköänekningar nämnar man oe