Aftonbladet – 2 juni 1871, sida 3

för det andra, utan fordrar att passevolanskon-; Föröfrigt har det användningssättet af öfverperförmält sigfsjelfva hafva derom hyst. Men den omständigheten, att man ej har något positivt : steg af hr generalmönsterherren, att i detta af-: seende framhålla, synes utgöra ett särskilt slående : vitnesbörd för hans obekantskap med hela öfver-. permitteringssystemet vid regementet; ty detta sy: stem är en så utomordentlig företeelse, att han : i motsatt fall säkerligen icke skulle underlåtit, : att uttala ett bestämdt omdöme deröfver; och : hade han ansett systemet lagligt, skulle natur-: ligtvis detta omdöme utfallit till så mycken heder ! för regementet och isynnerhet för dettas passe-l: volantörer, att det äfven af detta skäl skulle väl li förtjenat att hafva blifvit åberopadt. ; Angående frågan om svarandernas passevolans! vinst genom öfverpermitteringen, så förnekas icke l! bestämdt att sådan vinst möjligen egt rum. Attli emellertid öfverpermittering skett under sådana omständigheter, att dylik vinst verkligen uppstått, framgår bland annat af styckjunkarne Grönvalls : och Sjöberga berättelser i saken; och detta, såväl som ock, att denna vinst icke varit obetydlig, äf-. ven med antagande af, att den blott utgjort 1rår j: 56 öre å 1 rdr 92 öre i månaden för hvarje man, l:( torde derjemte få anses styrkt, genom den här ll: förut gjorda beräkningen rörande öfverpermitte-: ringens storlek. Men dessutom bör såsom passevolansvinst anses den behållning, som komreit pas-1 sevolantörerna till godo, derigenom att då postställenas antal efter hand betydligt minskats, slit-: ningen å sådana beklädnadspersedlar, deribland kapporna, som icke truppen, utan endast batteri-j! cheferna haft på passevolans, äfvensom åremtygspersedlarne, med hvilka alla förhållandet varit enaanda, också i samma mån minskats. Sängkläderspassevolansen m. m. torde äfven hafva på öfver-. permitteringen lemnat någon serskild vinst. Totalvinsten för passevolantören å denna permitte-. ring, är således långt ifrån att böra betraktas såsom någon blott och bar obetydlighet. Det anföres visserligen att passevolantörerna gjort förluster på passevolansen, som skolat uppväga, vinsten derå, dels derigenom att stundorå ej hela j. kronopermitteringen kunnat utgå, dels ock deri-: genom, att full beklädnadsersättning blifvit af eg-;j na medel utbetalad till öfverkompletta rekryter, ända till dessa kunnat i nummer insättas. Hvad den förstnämnda saken angår, så måtte l detta förhållande varit högst sällsynt, eftersom det här förut är ådagalagdt att öfverpermittering, som först sedan fulla kronopermitteringen utgått bort kunnat ske, nästan ständigt måste egt rum, åtminstone under åren 1858—1862. Men dessutom : har passevolanskontraktet förutsätt, att fulla kronopermitteriogen ej alltid skulle kunnat utgå, och då för sådant fall ingen särskilt förmån beviljats passevolantören, har det således hört till passevolansvilkoren, att denne, men icke kronan, skolat vidkännas olägenheterna deraf. Angående äter den andra saken eller att passevolantören nödgats någon gång af egna medel utbetala full bekläd-! nädsersättning till öfverkompletta rekryter, så måste den relativt till passevolansvinsten obetydliga j uppoffring, som härmed varit förbunden, anses hafva skett i passevolant3rens eget intresse; ty ca passevolantör vid artilleriet innehade på ifrågavarande tid, liksom efteråt, denna tjenst blott såsow kommendering, och har derföre kunnat äfventyra att mista den, derest han icke användt all för-j. tänksamhet och omsorg, för att hålla batteriet med . godt manskap fulltaligt. Att någon gång bålla öfverkompletta rekryter har passevolantören således :. ansett såsom ett medel, att i sitt eget intresse ! kunna uppfylla sina förbindelser mot kronan. Men kronan betalar emellertid, i berörde hänseendet : icke mera för det ena medlet som användes, än traktet, mot de deri stadgade vilkoren, uppfslles, i. öfverlemnande det lämpligaste sättet härföre åt. passevolantörens egen omtänksamhet. Då nu alltså passevolantören tydligen icke egt rätt att, på sätt som skett, beskatta kronan för de gärskilda medel, hvilka bans eget intresse förestafvadt honom att använda, till uppfyllandet af aina; mot bestämda vilkor ingångna förbindelser med kronan, och det tillika, såsom ofvan ådagalagdt blifvit, varit hans skyldighet, att utan ersättning vidkännas den minskning i inkomst, .:som kunnat förvållas deraf, att fulla krozopermitteringen ej alltid utgått, så är man väl också fullt berättigad till den slutsatsen, att lika stor inkomst som pas-:. sevolansen inbringat passovolantören genom öfver. permitteriog, lika stor vinst måste denna äfven! anses hafva skördat af geamma permittering. Till samma slutsats leder också detta uttryck som svaranderna sjelfva användt under gkriftvexlingen i: målet: Det är passevolantens natur, att förlusten i ett fall: får ersättas af vinsten i ett annat Härmed kan paturligtvis endast hafva åsyftats laglig vinst. Men då nu passevolansinkomsten på öfverpermitteringen icke varit laglig, bör den således icke få betraktas såsom ergättning för gjorda förluster, utan måste anses såsom passevolansvinet. — Det torde här böra tilläggas, att för förluster af såden natur, som kronan ersätter, tillerkänner assevolanskontraktet passevolantören ett visst årigt belopp, som utgår oafkortadt, äfven om dylika : förluster ej hafva egt rum. 1 Jag vågar anse för alldeles påtagligt, att hr ge: neralmajoren m. m. grefve Wachtmeister bort, i sin fordna egenskap af kommendant härstädes, lika mycket ansett sig skyldig, att låvgt före 1862 anmäla det garnisonstjenstens bestridande, sedan i efter hand flera postställen blifvit indragna, icke ; mera erfordrade hela den dertill anslagna styrkan, som hr generalmajoren ansett sig förpligtigad att göra en dylik anmälan, då nämnde år straff-fån! garne, hvilka under arbetet bevakades af regementet, förflyttades härifrån till annan ort, och : det låg i öppen dag för vederbörande, att garni: sonsstyrkan kunde minskas. En anmälan härom : före 1862, skulle otvifvelaktigt haft samma påföljd, som den under nämnde år skedda, nemligen ökad : kronopermittering och i mån deraf förminskade ; passevolansvilkor för passevolantörerna, och bör : således, efter mitt förmenande, öfverpermitteringssystemet icke blott betraktas ur den synpunkten, att det varit i alla hänseenden lagstridigt, utan äfven ur den, att staten derigenom gjort ansenliga förluster. Det anföres visserligen, att den! vanliga beräkningsgrunden för manskapets tjenst i göringsskyldighet icke medgifvit ökad kronopermittering; dock säges strax efteråt, att öfverpermitteringen ej medfört strängare tjenstgöring, än: hvad författningerne medgifvit. Mon, då så varit, vågar jag också tro att, efter riktig beräkningsgrund, permitteringen kunnat ökas likasåväl för kronans räkning, som för enskilda ändamål. Det af hr regementschefen anförda förhållandet, att kronan numera åtagit Big bestridandet af vissa usgiftsposter för regementets räkning, som förut blifvit bestridda genom inkomsten af öfverpermitteringen, vitnar visserligen om, att vederbörande erkänt behofvet af dessa samma utgifter, men ingalunda derom, att man ansett regementet berät. : tigadt, att på sätt som förut skett, bestrida dem. . mitteringsmedlen, som uppslukat det utan alljemförelse största beloppet, såsom bildandet af penji sionsfonden, tillökning i passevolansinkomster, ar: voden till tjenstgörande förste löjtnanter och bat:i teriadjutanter m. m., åtminstone icke hittills vun-. mit datta alarnvma arkörninanda 4