Aftonbladet – 1 juni 1871, sida 3

i kolorit. Men det vore fika orättvist, som att klandra England, emedan det icke på samma gång eger friska, gröna fält och söderns sol. Jag hoppas att din ensamma promenad ej har tröttat dig, sade niss Clare. Låt mig få presentera min revö, — Hugh, som du kanske påninner dig. : Jag vill gerna boppas att miss Raymond ej skulle beböfva en presentation,, rade den sistnämnde artigt. Jag kan åtminstone försäkra, att jag ej har glömt vår gamla bekantskap, hvilken just inte heller är så särdeles gammal. Det har ej heller jag och det gläder mig mycket att 13 förnya den.. Hon hade en allvarligt välljudande röst och i densamma låg ett uttryck af ärlighet, liksom hon sade precist hvad hon menade, hvarken raer eiler mindre. Tillåt mig blott tillägga en önskan, att den icke ånyo för så lång tid må afbrytas. Jag hör att ni har gjort ganska vidsträckta resor? Åtminstone nog, för att jag skulle längta hem igen. Hvilket är en af resornas hufvudsakliga fördelar, eller huru? iafö!l miss Clare. Och härmed voro de tre inne i ett angenämt och gladt samtal, i hvilket miss Clare likväl egentligen deltog som åhörare. Hennes nevö — vi må så gerna äfven kall bonom så — och hennes uvga gäst hade mycket att språka om, ty ingendera var a en särdeles tystlåten natur. Huagh tillbragte en vida gladare afton, än hvad han väntat, ty med sin håg för rörelse och tidsfördrif i fria uften, kunde han icke afbälla sig ifrån att finna ein tents stilla och vanligtvis ensiga aftnar litet långa. Biefve det nödvändigt för honom att nu vistas vid Earles