Aftonbladet – 31 maj 1871, sida 3

— Mönstringar med beväringsmenska pet för Stockhotws stad af ionevarande är 2:dra exercisklags komma ett ega rom å rådhuset, 3 tr; opp, den 2 och 3 nästkommande Jani. — Djurgårdsteatern öppnade piogstdagen siva portar för :ilmänheten och ga för alldeles fullsatt salong tvenne nya pjese Ståndsskilnad, komedi i tre akter, öfversättning från engelskar, samt Regementstrumsla. garen, enaktsoperett med text af E. Wall märk och musiken af F. v. Heland. De förstnämnda arbetet är ett tendensstycke a något gammalmodig sort, skildrande en förnäm engelsk officers gittermål med dotterr til en afsigkommen och försupen handlande samt de kosflikter, som häraf följa, särskilda mellan den unga, älskvärda frun och hennes andryga svärmor, en lady, som svärmar för sina ridderliga förfäder och deras framställning af Troissart, men naturligtvis djupt föraktar sin plebejiska sonhustru och ännu mer bennes fader. Intrigen innehåller föga nytt och dess upplösning, som i flere hänseenden beror på sumpenstillskyndelser, kan ingalunda fulit tillfredsställa. Deremot finnas itskilliga pikanta detaljer äfvensom enstaka scener af frisk hjertlighet. Den nyssnämnde handlanden Eccles stör emellertid objelpligt njutbarheten hos det hela. I sin teckning är han en af de pinsamimaste företeelser, vi sett framstälda å någon scen, och det i och för sig rätt goda återgifvande han erhållit af hr Lindström gör honom endast mera natu ralistiskt saun d. v. s här vidrig. De unga älskande framställes behagligt och välaf fröken Lilja och hr Callmen. BStyckets bäst tecknade personligheter äro gasarbetaren Sam Gerridge och hans fästmö Polly, hvilkas bekymmerslösa lycka gör ett angezämt intryck såsom kontrast emot de öfrigas kif eller lidanden. Fröken Wässelius gifver Pollys rol med en liflighet och grace som särdeles hos nybörjarinnan lofva ganska mycket, och hr Bergström är såsom man har rätt att vänta ledig, naturliz och träffande i sin lösning af den hederlig: Sams tacksamma uppgift. Desse och öfrige artisters aktningsvärda bemödanden tord2 emellertid svårligen räcka till att bereda stycket någov längre tillvaro å repertoaren. Det svenska originalet lofvar deremot att blifva eo kassapj Texten är enkel till sitt intriginnehåll, men formelt utarbetad med mycken konstfärdighet i lediga och vackra alexandriner, rika på roande pointer och till räckligt underhållanda för att öfverskyla bristen på handling. Hr von Helands musikaliska talang, hvarmed man redaa genom ett och acnat häfte auslåeade romanser och visor haft tillfälle göra en angenäm bekantskap, har här gjort sig gällande i glädtiga och friska, men på samma gång artistiskt smakfulla melodier samt en harmonidrägt, som är enkel utan att röja nägot slags armod. Styckets karakterer hatva genom så väl författarens som komrositörens försorg på ett iyckadt sätt hållits i 1700-talets stil och deras återgifvande af frå da Wahl samt hrr Theerström och Bergström är förträffiigt. Publiken var synnerligen animerad och inropade efter pjesens slut hrr Wallmark och von Heland, hvilka emellertid anmäldes frånvarande.