pla i lågorna, titat . ätt, syöjlighet syties de skola kunna räddas från att bli Brisa Jar. När jag lemnar Verssilles för att afsända ta telegram, stå tröpperna vid Pont Neuf venostra flodstranden och på denna sidan Hötel de Ville på högra stranden. Nu, B, är det nästan säkert, att knappt ett da af Paris stora monumenter kan undgå störelse. Iosurgenternas barrikad vid ändan af Rus yale togs i natt genom en rörelse, under ilken träpperna ;bröto. fram hus efter hus, mmande från Itos Belssy dAnflas Met we Fsubourg S:t Honore. Striden på sisimnda gata och Avenue Märigny var myct het. Sex bomber nedföllo och explodede vid brittiska ambassadens Hotel. De 3 hus, som bildade hörnen af Rue Royale h Rue Faubourg S:t Honore, hafva brunt; ned till grunden. Place Vendöme hade ifvit tagen af trupperna. I Faubourg S:t ermain Kördös thdet. hela matten hur en odig strid rasade mellan insurgehterta och neral Cisseys division. Tyvärr äro i detta ögonblick många af de olia palatser och präktiga byggnader, som ifvo ät Paris dess prögel och som gjorde en franska hufvudstaden till en af de mest värda städer i vetlden, förvandlade till grusopar och rykande ruiner. Tuilerierna, detta sande palats, som år 1564 blef påbörjadt t Catharina af Medici och ända tills på nare tider blifvit förskönadt genom tillyggnader, ombyggnader o. s. V., är dels nedrunnet, dels redgrifvet och alldeles förstördt ed dess historiska Pavillon de YHorloge, oss Pavillon de Flore, som förenade det med ,ouvregalleriorha, ock möd dess Pavillon de Iaisan mot Rae de Rivoli. I detta palats, ed en 1038 fot lång fagad, förnaos; ttöm eatersalongen, den praktfulla Tronsalen, Salle du conseil och Diana-galleriet; alla rydda med gobelintapeter, Sbyvresvaser, mearocrkaminer af Frankrikes största konstnäer, egyptiska vaser 0. f, v. Louvren, den tolta bouvrer, som daterar sig från den ranska monarkiens förstå dägar oh gm under Catharina af Medici, Henrik den 2:då ch Richelieu blef utvidgad och ombygd, har ikaledes blifvit stucken i brand; ännu käner man ej olyckars falla omfåvg, man vet slott att en del af dess tafvealgallerier är rädiad. Om så är failet med dess präktiga nusber för ekulpterarbetes, asayriska, egypiska, grekiska öch otruriska antiqviteter samt less etnografiska och rika histöriska men rar, derom har man änna icke usder ätte 36; Af andra monumentala byggnader har Maleleinekyrkan, up förd i stilen ar ett grekiskt .empel, gedbrunnit. Den uppbyggdes uoder iden mellan 1764 och 1832 och innehöll ef mängd sstilpturer och koostskatter. De så kallade Halles öentrales, Paris storartade försäljoisgstorg, hvilka påbörjades 1851 och sor ned rätta anzågos såsom ett af de mest annärkningsvärda byggnadsföretag under det undra kejsardömet, äro likaledes sprängda i uten och förstörda. De bestodo af en red stora paviljonger, tillsammans bildande. en sflång fyrsiding, aila täckta med ofantliga tak af zink, uppburna af gjotjernspelare och skilda från hvarandra genom stora breda vassager. Det år 1786 uppförda Palais de la legion d Honneur, med dess stora Rotonde, dar likalodes blifvit stucket i brand. Conseil d Etat, ett stort palats vid Quai dOrsay och Cour des Comptes, sora skiljes derifrån blott genom en gatas bredd, stodo i onsdags i brand och enligt senare underrättelser lära, atom Palais de Justics och Prefec!ure de Police, ifven det år 1531 påbegyata Hötel de Ville, Paris rådhus, en at stadens mest märkvärtiga byggnader, blifvit Jågornas rof. Det hade under Napoleons III:s tid blifvit mycket förskönadt och innehöll, utom andra präktiga iokaler, Napo!eonssalea med Napoleon I:s sorträtt och Iagres målning Napoleons Afo-heosen, det stora Festgalleriet om 150 fots längd och dekoreracti hvitt och guld, Karyatidsalen, Fredssalen 0. 8 :v. Afven Palais Royal, som upplördes åt kardiosl R chelieu och som sedan tillbörde familjen Orleans, har blifvit antändt, och samma öde harträffat det under åren 1616—1620 upppyerda Palais du Luxembourg, der senaten höll sina sessioner. Enligt senare vaderrättelser har den vigtigaste delen af Louvren med muesger och konstsamliogar blifvit räddad; deremot är Louvrens bidliotek (i nya Louvren) uppb:unnet. Det inrättades under Najoleon I och hade påsenaste tider erhållit tillökving från bibliotekerna i Tailerirena, i E!yc6o o.s.v. och bestod af 90,000 band. Nationalbiblioteket (vid Rue Neuve des-petit-Champs i hörcet af Rue Richelieu), som iarättades år 1373 och som omfattar 1,860,000 band, bland hvilka många utomordentligt sällsynta arbeten, har deremot tyckligen undgått elden. Palais de Justice nämnes här ofvan bland de i brand stuckna byggnaderna; det omfattar Conciergerie-fängelset och Polisprefekturen och är uppfördt på ett område der ett slott stod redan under romarnes herravälde och hvilket slott sedermera begagnades till residens af de spanska konunogarne iatill Frans I samt till sätv för parlamentet efter Ludvig den Helige. Denna konung lät delvis ombygga palatset och från denna tid existerar ännu la Tour de FY Horloge och två nära deriatill varande torn samt la Sainte Chapelle. Detta senare, en af de vackrasta kyrkobyggnader i Paris — uppfördt mellan åren 1242—47 — har från slutet af Ludvig Filips tid blifvit underkastadt en genomgripande restaurering, som ännu icke hunnit bli fullt färdig. Denna i det 15:de ärhandradets blomstrande stil restaurerade byggnad är lyckligtvis räddad. Den innehåller bland andra märkligheter den lönkammare, som Ludvig XI lät bugga för att afhöra messan, utan att sjelf bil sedd. Anda till sista ögonblicket sökte kommunen omgifva sig med en nimbus, liksom hade den varit viss på att få husera i åratal. På ett af kommänens möten de allra senaste dagarne beslöt den, att en anklagelsejury skulle upprättas för att döma de många arresterade och såsom gisslan i Paris fängelser försmäktande personer. Denna jury öppnades den 20 Maj i Palais de Justice, Raoul