ata i värmas med bo vatten och belysas medgas, Båda b !?P0arerra härför fianes i vagnen. essa apparater ärö så konstruerade, att det är rent af en omöjlighet, att vagnen kan under hvilka omständigheter som helst taga eld från dem. Dessa vigtiga förbättringar äro resnltatet af ett noserannt studerande af alla de ändringar, söm gjorts på andra jernvägar, Uppfnabåren har begagnat hvad han funnit godt och förkastat hvad han ansett dåligt och på så sätt kommit så nära det fullkomLea i denna våg som det menskliga snillet hittills unnit. Det är naturligt, att detaljerna i allmänhet motsvara i prakt vagnens öfriga utstyrsel. Sätena äro klädda med ett slags franskt mö! eltyg af utmärkt mönster och förfärdigadt på särskild beställning De dyrbaraste brössel-mattor betäcka golfvena Dessa vagnar gå nu, såsom förut är nämndt mellar Newyork, Baffalo, Niagara-fallet och Cincinnati på en våg som är odfserträffad för dess naturskönheter och de beqvämligheter den erbjuder den re sande. Vagnarne äro bygda af mr Smith, förman för Erie Car Works i Jersey City. (SV. AMERIKANAREN.) — Skönhetsmedel. En engelsk tidning behandlar denna vigtiga fråga och kommer dervid till den siutsats, att alla slag af pomador och animaliskt fett äro skadliga för huden, hvaremot vege tabiliska oljor äro särdeles lämpliga för hudens uppmjukande; isynnerhet är färsk olivolja särdeles passande dertill. Om man hvarje qväll stryker litet sådan olja öfver ansigtet, bibehåller sig hu den mjuk och fin och hvarken fjellar sig eller spricker sönder. Den namnkunniga hertiginnan alentinois, Diane de Poitiera, förstod, som man vet, att bevara sin skönhet ända till sitt sjuttionde år, och mången kokett har brytt Bin hjerna med att söka utfundera hvilka medel hon möjligen kunde hafva användt dertill. Hennes parfymör, måitre Oudard, upplyser oss emellertid derom ; följande ordalag; Jag, Oudard, apotekare, fältskär och parfymör, förklarar härded på heder och tro, att am Bligen allitna, högtälskade herrskarinna. fmadamn Diane de Poitiers, hertiginna af Valentinbis, icke begagnade mer än ett enda medel för att bibehålla sig vid fulikomlig heisa, ungdom och skönhet ända till sitt sjuttionde år, och detta medel var — regnvatten! Jag försäkrat äfven att Jingenting i verlden kan jomföras med regnvatten, i fråga om att göra huden mjuk och smidig, uppfriska fårgen, rena hudporerna och bevara skönpheten under hela ens lif. — Dertill bör ytterligare läggas, att den vackra Diana alltid tog sig en tinmes promenad medan iHorgondaggen ännu låg qvar på marken, och om några af våra läsarinnor vilja följa hennes föredöme derati, skola de äfvenledes utan tvifvel komma att i likhet med henne bibehålla sin skönhet så länge de lefva. — En tapper flicka. Anna Maria Engsten från Fernebo socken i Westmanland, var vid 28 års älder, 1790, i tiehst hos major Scharff vid armens flotta. Hon hade ock fått följa med till sjös för att vårda sin husbondes aker och befavun sig således den 3 Juli nämnda år, tillika med 5 båtsmän, ombord å en af kronan uppköpt Roslagasbåt, som förde Scharffs saker, 40 tunnor ärter och några får, midt i Wiborgska gatloppet,. Så snart de hunnit fram bland ryska skeppen, fick båten en stångkula, som krossade kojatan, dödade ett får och slog ett stort stycke af rel ingen i fören. Ka-l! nonerna smälde och krutröken bolmade — så att: båtsmånnen satte sig i jullen och redde bort förl! att om möjligt rädda lifvet. De erbjödo flickan : att komma med i lilla båten, men hon ville ej! 4 L LJ es a a 5 lemna: majorens saker, och så foro de af och Anna Maria satt ensam i båten. Hon försökte hissa seglen ånyo, dem karlarne strukit, och lyckades få dem upp på halfva masten — längre orkade hon ej. Sina kläder stoppade hon i bålen för att bindra vattnets inströmmande, och så fortsatte hon seglatsen midt i kulregnet, delande sin tid och sin omtanke mellan seglen, pumpen och läckan. En rysk fregatt ansatte heune med oupphörlig eld, men skötte sig icke bättre än att den je kom på grund och Anna Mania seglade belbregda 7 mils väg tills hon, med räddad båt och last, slutligen ankrade i närheten af Svensksund följande dagen. Gustaf III gaf flickan en silfvermedalj med inskrift För tapperhet till sjös,, att i blått band vå bröstet bäras, samt 50 rdr i gratifikation. DR mm srNYR to m mm om — En process om arfföljden till baroaskapet Tichborne pågår för närvarande i London och ådrager sig mycken uppmärksamhet. Den är rik på elementer och scener för en romanskrifvare, och dess historia kan lätt härledas från kärandens påståenden. År 1862 dog den dåvarande rättmätige innehafvaren af Tichborneska baronskapet, sir James Francis Tichborne. Den 5 Jan. 1829 föddes hans äldste son i Paris. Denne förblef i Paris till 1845, kom då, 15 eller 16 år gammal, till England, för att geluta sin uppfostran. År 1849 utnämndes han till officer vid ett dragonregemente, i hvilket han qvarstannade till 1853, då han tog LD afsked och lemnade England för att bese verlden. b Så långt är saken simpel nog, men nu börjar romantiken. Hvad käraaden i den nn pågående prost cesaen föreger, är, att han är den aflidnesir James få Francis Tichbornes äldste son, kallaude sig derför sir Roger Utarles Tichborne, och han fordrar nu f familjens betydande egendomar, hvilka för tilifället iunehafvas af ett bara, en son till eu yngre och !g; och äfvenledes afliden son af den aflidae sir James h Francis Tichborne. Han förklarar sin frånvaro s under mänga år på följande sätt: Efter att bafva lemnat England år 1853 reste han omkriog några g månader i Sydamerika och befann sig 1854 i Rio lj, de Janeiro. Derifrån begaf han sig med ett skepp p Belia, destineradt till Newyork. Etter fyra dagars 8 resa förolyckades fartyget, men den unge f. d. g dragonofficeren räddade sig med några man af besättningen i en båt och efter att flera dagar hafva !g kastats omkring på hafvet, på sätt som man ofta H låst i romaner och sjöberättelser ur verkliga hfsö vet, kom en Australiefsrare och upptog de nödlid: dande. Namnet på detta fartyg är ännu ej kändt, fl men det ankom vill Melboarze i Juli 1854, när gula febern rasade der som starkast, Skeovp fuofr nos i Melbourne färdiga att återvända till Europa, nen alia matroser hade rymt och käranden mäste af derför söka sin utkomst i Australien. Han gjordel d: bekantskap med en landtbrukare, gom behötide nåSi son, som kunde rida, cch antog tjenst under namåt tet Thomas Castro. Efter att ha skickats omkrin, flera hundrade engelska mil befann han sig tilllg lut på en plats kailad Qwagga-Qwagga. Derqvarfö stannade han i 4 år och gifte sig 1865, från hvillig set äktenskap härstammar en gon. Under dessajlgc olf år lät han aldrig höra af sig och gjorde al-)H lrig något försök att låta sin mor eller siågtingar ) gn veta, hvar han fanns. År 1862, som sagdt, dog sir ) 8 James Francis Tichborne, och sedan den tiden-— tjordes mångfaldiga försök, att få reda på den de örsvunne arfvingen. I Australien hörde Thomas hb: Jastro, att Tichbornska arfvingen söktes, och han sk kref då genast till lady Tichborne och underrätfle ade hecne om sin tillvaro samt erhöll med om2 sående post 2 400, för att ätervända till England, ; wilket han gjorde med hustru och barn år 1866, I oc sady Tichborde uppehöll sig då i Paris, och han li ; este till henne dit. Det påstås, att hon igenkäni oc le i hocom sin länge förlorade son. Nu komer få let att bliiva domstolens och juryns uppgift attite tt finna ut sanniogen af denna bistoria. Lady fö Cichborne lefver ej mer och svarandeng represeni A anter i processen, som möjligen kommer att räcka! att mhel månad, ha naturligtvis en helt annanaoc 40 HB Fy ht istoria att omförmäla. da LS SNES SEE SN BSS I gt gå Handelsunderrättelser, ::