Aftonbladet – 25 maj 1871, sida 3

VVE SSVe LGUUV: J4CU 1INB BSRaL, SV Av beckarne med så stor omsorg skötte, tpphörde och Östersjöns böljor kastade upp på gtränII derna den stoftfina sanden, som hafsstormarne sedan förde med sig och förvandlade den bör-diga marken, som gifvit rika grödor, till ödsliga flygsandsfält, De möta den resande redan på en mils afstånd från Skenör. På den växsr endast strandhafren, hvilken ?binder? i flygsanden, och ljungen, som med sina rötter -Juppskäres i torfvor till bränsle. Först under de sista 20 å 30 åron ba barrträdsplantsringer blifvit på åtskilliga ställen anlagda. Ölver hela ?Skanörs ljung? — ett fölt af flera tusen tunolands areal — fanns egentligen ingen landsväg. Man följde de diopa spåren efter åkdon, hvilka seden århundraden färdats fram. Man har tre vägledare för färden: de begge städernas vackra kyrkor och Falsterbo fyrtorn. Af städerna skönjes föga förr än man kommer dem närmare; ty husen äro små och låga. I ingen annan svensk stad ådreger sig en resande så stor uppmärksamhet som i Skanör och Falsterbo. I Skanör äro gatorna stensatta och på det regaliera torget kan hela stadsbefolkningen sax,las utan att trängsel uppstår. Atskilliga trädplanteringar, sedan lång tid tillbaka väl omvårdade, finnas inom de begge städernas område. Dessa planteringar äro icke blott en prydnad, de utgöra det verksammaste skyddsmedel mot de våldsamma stormsrrne och den froktade fienden — flygsanden, För den är dock Skanör icke så hotadt eom Falsterbo, hvars kyrkogårdsmur utgör ett bälverk mot fygsanden, hvilken alltjemt ökas, så att den vackra kyrkan, gom antagligen blifvit nppförd på en höjd, nu är belägen i en fördjupning. Jordbruket i de begge städerna lemnar en knapp utkömst, äfvenså fisket numera, men befolkningens letnadsbehof äro beundransvärdt enkla och måttliga. Man hade berättst för mig i Malmö att bland Skanörs-befolkningen rådde en så fullkomlig politisk och social likställighet att alla i samtalsväg kallade hvarandra du — borgmästaren och kyrkoherden benämndes endast med han. Då jag tagit in på gästgifvaregården, hvers gästrum var ganska frefligt, blef min första åtgärd, att efterfråga om borgmästaren var hemma. I-ja han reser aldrig bort, svarade gästgifverskan med ett uttryck af förvåning öfver frågans beskaffenhet. Han bodde, upplystes det, till höger om kyrkan, och den låg nära intill torget. Jeg följde anvisningen. I den öppna förstogan al ett litet hus vid torgst satt en gamma och stickade: sHvar bor han, frågade jag. Till höger längre bort på gatann, svarade hon gepast utan tvekan, och då jag tackade för upplysningen — inföll hon — borgmästaren menar hen väl? Kyrkherren bor der. Hon pekade åt ett avnat håll. Borgmästaren mottog mig hjertligt. Hen erinrade sig mira föräldrar för lång tid tillbaka. Havk friska utssende och liffiga lynne vitnade ej om den längt trarcskridna åldern. Under samtelets fortgång erhöll jeg en mängd högst karakteristiska upplysningar. Befolkningens lsglydnad och gedlighet var förträfflig. På många år, och rär kunde han ej uppgifva, hade aldrig stratfisgen behött användas mot en infedd. Visserligen hade en stöld blifvit begångsn, men af en dräng från en af landtsocknarne, och brottet graverade således icke alls stadsbefolkningen. Tvistemål förekommo ytterst sällan vid rådhuasrätten, utan biledes under hand. Den manliga befolkningen egnade sig tidigt åtl sjöyrket: de voro väl anskrifna som sjömän och sntoges gerna af skeppsredars i Malmöj och Ystad. Många af dam gjorde långa sjöresor, vistades flera år utrikes, men om l de ej blefvo borta för alltid (det will säga! bortrycktes af döden) så åtetvände del: till det kära hemmet hurn anspråkslöst det än var. Der funnos flera bustrur som ej på åtskilliga år hört af sina män, dock betraktade desig ej ändå som enkor, och det var I! nästan uten exempel, att någon enka gifte om sig, ty hoppet att mannen kunde återkomna hölls de fast vid. Ingen der var i egentlig mening förmögen; men endasten riktigt fattig fanns (en krymplin; Denne fick sin föda en dag i hvarje bebållet hushåll, och då hvsrje matseodor ville hålla sitt hus i anseenda, så mådde den riktigt fattige året om ganska väl, kanske bättre än busfolket sjelf. I Btaden och icke belier i det ändå mindre Falsterbo (292 invånare) fanns bvarken Jäkare eller apotek — ingendera behöfdes, och dödlighetsprocenten var ytterst låg. Man begagnade sig vid inträffande sjukdomsfall af de enklaste huskurer, och dessa medförde lika god verkan som de mest komi! binsrade medikamenter, Staden hade icke heller behof af någon egen tidning, och de bändelser som timade der fortskaffades vida skyndsammare på muntlig väg. Hvad som tilldrog sig i den öfriga verlden inhemtades så de få som för detta intresserades genom Malmö BSvillpost), De oatbratna vexlande bevisen på -tidens oro,, delgäfves Skanör Budaet en gång i veckan, ty oftare kom ej posten, och ingen hade påyrkat en snabbare postgång. Postkontoret sköttes utan ansträngDing af borgmästaren, och postverkets inkomster från Skanör och Falsterbo hade ej på mänga år, troligen aldrig, betäckt utgifrerna, sharu postmästarens sflöning endast uppgick till några hundra riksdaler. Ehura mitt värdfolk, ty jag vsr deras gäst under besöket i staden, hade nära slögtingar i Malmö (afståndet 3 mil), gjorde de der ytterst sällan, flera år kopde gå om, besök I grannstaden. De trifdes så väl hemms. Då den garole mannen fick veta, att jag bodde Stockholm, frågade hen efter åtskilliga ställen der, för hvilka jog icke kunde redogöra. Dt uonos ej mera till, påstod jag. Men defuannos der, då jeg härom året var der — sade jen gamle, Dessa två ordshärom året motvarade åtskilliga — decennier, updsr hvilka iden förflutit så lugpt och lyckligt, att miniet af Stockholmsbesöket ännu vär ungdomsriskt. Hvarken förr eller sedan har jag samman-C äffat med någon, hvars lefnad förflatit så i1 d med hela den yttre och inre veriden, och I å svilken så i allt burit prägeln af anspråkslös. D 1et och förnöjeamhet, af ädelt väsende och fi efnadsfriskt lyane, som fallet var med denjr rördnadsvärde patriarken i Skanör. u RT Dh KM ÅR AN Fm HA Kr KU OM JR ÖR KK BR RR KUNESVRBNNEE NASN 8 (Insändt.) —r navn .