Aftonbladet – 25 maj 1871, sida 2

sin kraft ville göra hvad hon ansåg vara rätt och som af hela sin själ afskydde hvad hon räknade som orätt. Tvifvelsutan skulle hon varit en änpu sannare qvinna, om det biifvit hennes lott att ega barn, åt hvilkas uppfostran hon kunnat egoa sig med den energ som låg i hennes karakter. Nu hade hon sökt en ersättning för denna brist, genom att adoptera, ej blott till sin arftagare mer såsom eget barn en son af mrs Lester. Ypgliogens rätta föräldrar voro döda och har var nu, liksom Mark Warden, färdig att afgå till Cambridges universitet. hvarje verldsligt häpseende kunde der utkorade aritagaren till Earles Dene anses såsom en af lyckans gunstlipgar. Ett skönare berregads sted knappt att finna i hela England. Om, i förenicg med dess verkliga fördelar, Earles Deves egare skulle få ett infall att sätta en högvälboren titel till sit! namn, behöfda han blott säsa ett ord och det skulle bli honom beviljadt. Att den siste innebafvaren icke gjort så, var nästan ämne för urdran, En artist måste beundra Earles Dene för dess skönhet, en jägare för dess ymniga rikedom på all slags vildt, en politikus, emedan det alitsedan grefvarnes af Werndale dagar, skickst en ledamot till underhuset. Hvar och en måste prisa godset för jordens bördighet och dess frihet frön tryckande inteckvingsr. Och foreilfskaren, som efter att hafva tillbringat dagen vid Gray!s stränder, vandrade uppför cen länga elln i parken der, kalft dolda af den yppiga gröcsksn, bjortar och rädjar tryggt betraktade honom, samt vidare utsträckte gin promenad genom de berrligaste fruktoch blomsterträdgårdar, och möjligen slutade sin dag vid ett glas Claret för hvars oöfverträfflige godhet Earle Deres vinkällare voro vida omkriog beprisade, måste ovilkorligt tro detta ställe vara ett stycke jordiskt paradis, dit inga sorger, ingen oro kuvade hitta vägen. Uch härmed torde det vara tid pä att denna berättelse på fullt allvar tar sin början.