Aftonbladet – 22 maj 1871, sida 2

förelägges representationen. Åsne Kommunen i Paris tyckes nu vara vid början af slutet på det välde, den så länge kunnat utöfva. Såsom läsaren fioner af dagens telsgram, ha Versaillestrupperna i går på e. m. lyckats rycka in i Paris från två håll nemligen genom Porte Saint-Cloud vid Point du Jour samt genom Porte Montrouge, hvarjemte insurgenterna blifvit tvangna att öfvergifva vallarne. Så förmäler i korthet den vigtiga telegrafunderrättelsen. Situationen i Versailles blir allt mer invecklad och intriger af alla slag dyka upp, skrifver Independance. Sedan nationalförsamlingens höger måst böja sig för den omröstning, som godkände de af chefen för den exekutiva makten vidtagna åtgärder, börjar samma höger ånyo lägga i dagen allt mer ohöljdt sin missbelåtenhet. Före denna omröstning, som var ett fult streck i räkningen, hade högern haft god lust att göra sig af med hr Thiers, men tiden var ej inne; nu väntar man på att finna rätte mannen och nu agiteras och kombineras på det oförnuftigaste sätt. En af Indpendances speciella korrespondenter i Versailles meddelar i afseende härpå några gamska kuriösa och intressanta detaljer. Han säger nemligen, att herrarne af högern ha sina blickar fästade dels på hr Grevy, som dock ej vill låna sig till denna lek, dels på marskalk Mac Mahon, hos hvilken man skall ha kännt sig för, men han säges ha lojalt tillbakavisat dessa förslag, åberopande sin vänskap för hr Thiers; slutligen lär man också ha vändt sig till general Changarnier, hvars beslat ännu ej är kändt. Emellertid har Changarnier jast i dessa dagar brutit med den nuvarande chefen för den exekutiva makten genom att afböja den ära denne ville bereda honom genom att utnämna honom till storkors af hederslegionen. Det anses att monarkisterna vilja ställa honom i oppositition mot Thiers för att på det sättet bana väg för den ena eller den andra af dessa pretendenter, som ingentiog högre önska än att, naturligtvis blott till Frankrikes lycka, belasta sig med den tunga kronan. Det är tydligen för att göra dessa intriger om intet eller åtminstone för att betaga dem effekten, som hr Peyrat härom dagen tili nationalförsamlingen inlemnade en motion om att omedelbart proklamera republiken. För öfrigt må tilläggas, att det ånyo är fråga om ett förslag, hvarom talats flere gånger, att öfverlemna under två är den exekutiva makten i hr Thiers hand. Nationalförsamlingen i Versailles antog i torsdags fredstraktatens ratifikationp. Den enda punkt, som erbjöd någon svårighet, var frågan om det af furst Bismarck föreslagna utbytet af territorium vid Belfort och Thionville. Efter det församlingen hade uttalat sig för detta förslag med 440 röster mot 98 antogs hela lagförslaget i det skick, hvari det blifvit framlagdt af franska regeringen. tifikationerna utvexlas i Frankfurt. På tyska sidan skall dokumentet undertecknas af kejsar Wilhelm, på den franska sidan af chefen för den exekutiva makten samt natiotalförsamlingen i Versailles. I franska nationalförsamlingens möte den 16 inlemnade Jaubert ett förelag om att Thiers hus skulle, så snart upproret var kaofvadt, åter uppföras på statens bekostnad. Församlingen antog enstämmigt, att detta förslag skulle skyndsamt behandlas, hvarefter det hänvisades till ett särskildt utskott. — Thiers hus låg vid Place de Saint Georges. Den dag kommunen så ädelt beslöt sig för att utgjuta sin vredes skålar öfver Thiers hotell voro stora menniskoskaror samlade derutanför; man tyckte det var stor skada ändå, att det skulle rifvas, man borde förvandla det till ett hospital, så yttrades i folkhopen, berättar Times korrespondent. Några hyttade med knatna händer åt buset, liksom om det var ansvarigt för nationalförsamlingens handlingar. Thiers konstsamlingar voro föga bekanta, ty det var mycket svårt att erhålla tillstånd att få se dem, de innehöllo bland annat en utvald samling kopparsticksporträtter och en ,mycket ryktbar serie af bronsstatyetter. Ar 1864 sålde Thiers en stor del af sina böcker samt många konstverk af Callot och La Belle för att egna sig åt Rembrandt och Van Dyk, af hvilkas arbeten han eger en vacker samling. Alla dessa dyrbara saker bortfördes på stora flyttningsvagnar, instufvadt huller om buller, som om det varit värdelöst skräp, och under de fladdrande skynken som svepts öfver vagnarne såg man, hur böcker och taflor lågo bland japanska och kinesiska porsliner, skåp ochskrin, Dylika konstföremål bruka förvaras i depoten vid Rae S:t Florentin, men af nationalgardisten som postade utanför ingången, kunde Times korrespondent ej erhålla några upplysningar, huruvida de förvarades der eller ej. Den 16 Maj på aftonen nedrefs kolonnen på Vendöme-platsen, såsom telegrafen redan omtalat. Har härvid tillgick keskrifves af Times Pariserkorrespondent på följande sätt: Journal Officiel hade förkunnat, att kolonnen skulle falla precis kl. 2 den nämnda dagen. En stor menniskomassa hade infunnit sig och flera musikkårer spelade. Kommunen och dess stab, som utgjorde omkring 200 personer, bivistade till häst skådespelet. Kl. 34 gjordes ett försök, men det misslyckades, ty Enligt fördragets 18:de artikel skola nu raen talja gick sönder, tågen lossnade plötsligt och dervid sårades två personer. Etter det Dya tåg anbringats, gjordes ett nytt försök a a IE, 8 1