Aftonbladet – 19 maj 1871, sida 3

år gemmal. Den minst skarpsynteiakttagsre såg ait han var en landtdoktor af det vanliga, ej särdeles skickliga slaget. Han var låog och kraftfallt växt; det rödlätta, godmodiga ansigtet talade on; att ban fick vistas mycket ute å f.ia luften, ntan att sky hvarken regu eller gol; hela mr Werdens otseende sade att han var en godsinnad, ladlyst person som med orubbad, sinnels jJemvigt tog både godt och ondt här i lifvet — d. v. 8 utan synnerligt bemödande hvarken att bevara det ena eller att undvika det andra, Föröfrigt hade han redan kommit i besittning af en del af den konstlade värdighet, som påstås vara poskiljaktig från den medicinska professionsns idksare. Mrs Weärders qvinliga vänner tyckte att hon hade bandlat ganska rätt, både för gin egen och sin familjs skull, då kon gifte sig med doktorn i Denethorp. Det är väl sannt att hon snart efter deras bosättning derstädes insåg att hon skulle få tillbringa en stor del af sin tid ensam, men detta ansåg hon som en oundviklig sak. Att tillbringa qvälisrne med sina vänner på stadens källare, att med dem afbandla verldens, nationens och köpiogens augelägenheter, att derunder dricka flera glas punsch än som kunde anses alldeles nyttigt, var enligt hennes erfarenbet en nödvändig lefnadsordning tör det manliga slägtet. Hennes far hade gjort på samma sätt, hennes bröder likaså; bade hennes erfarenhet varit mera videträckt, skulle hon funnit att detta var seden öfver hela landet — ett tidstecken, hvaröfver det icke skulle fallit henne in att beklaga sig. (Forts) — Chicagos polisstyrka består af 459 man. Af dessa äro 9 norrmän, 4 svenskar och 1 dansk: