Aftonbladet – 15 maj 1871, sida 3

SAPII IOTHUCL BM Utyvvue AV. Auber. Fr Telegrafen bragte i går underrättelse derom, att den äldste bland den samtida musikaliska konstens heroer nu bortgått. Daniel Francois Esprit Auber har aflidit i Paris i en ålder af nära 90 är. Utan att varaepokgörande i musikens historia, kan han dock räknas till århundradets förnämsta kompositörer. Ut:ustad med djupa kontrapunktiska studier och begåfvad med den rikaste och lifligaste fantasi, har han bragt den nyare franska operan till sin höjdpunkt. Sköna och rika melodier, en värdig harmoni, stor liflighet, öfverraskande infall, sinnrik instrumenteriog och säker beräkning af den sceniska effekten — allt detta är utmärkande för Auber. Mest storartadt uppenbara sig dessa egenskaper i Den stumma från Porticin, detta roästerverk, som skall fortlofva genom århundraden, utan att åldras. ÅA vår kongl. scen, der denna opera först uppsattes 1836, har den blifvit gifven 155 gånger. Dernäst har Fra Diavolo, här förvärfvat sig största popularitet; på vår operarepertoir bibehålla sig för öfrigt: Kronjuvelerna., Muraren och Hälften hvar.. Följande Auberska operor ha för öfrigt hos oss blifvit gifng: Svarta Dominon, vAmbassadrisen,, Brama och Bajaderen, Concerten på hofvetn, Sirenenn, Snöfallet och musiken till baletten Trolisjön. Auber-var född den 29 Jan. 1782 i Caen, der hans föräldrar då vistades som resande. Hans fader var en gravyrhandlare i Paris, hvars förmögenhet hade blifvit sköflad under den stora revolutionen. Den uage Auber var bestämd att blifva köpmsn, men hade icke någon böjelse för denna bana, utan hängaf sig snart uteslutande åt musikens studium, hvarvid han lärer haft hsndledniog först ef tyrölaren Ladurner, sedermera af den store mästaren Cherubiosi. Hans första arbete för teatern var en operett, kallad Julie., hvilken gafs på en sällskapsteater hos prinsen af Chimay och der tillvann sig bifall. Efter glatade studier kompöritrade han först en messa, hvars Agnus Dei sedan blef den berömda bören i Den Stumman. De operor, med hvilka han först framträdde inför sllmänheten, tillvunno sig icke någoa större uppmärksamhet. Den första af dem, Le Sejour militaire., hvilken gafs år 1813, gjorde rent af fiasco. De första, som bade någon synnerlig framgång, voro Lsicester., i hvilken han för första gången komponerade till en libretto af Scribe samt Hofconcerten och Snön (1823). Från den tiden och ända till sin senaste ålderdom har han koraponerat den ena operan efter den andra, af hvilka åtskilliga fallit i glömeka, under det att andra intaga en framstående plats på alla operarepertoirer i hela den kända verlden. Ett af hans sista arbeten var Le premier jour da bonheur, som gafs i Paris 1868 och Järer förete ganska betydande skönheter. Antalet af de större och mindre arbsten, med hvilka Auber riktat den franska lyriska scenen, uppgår til! 44. Auber var seden 1842 direktör för conservatoiren i Paris, i hvilken befattning han efterrädde Chernbini. Han var medlem af franska institutet, storofficer af hedersleginnen 0. s. v. Till utländsk ledamot af mucikaliska akademien i Stockholm kallades han år 1846. Med Auber har den artistiska verlden i Parisa (i fell man under närvarande omständigheter kan tala om en sådan verid) förlorat ett af sina originaler, en af sina allbekantaste och mest spirituella -personligheter. Aubers esprit är allmänt känd och det är få porsoner i Paris, efter hvilka man citerat så många moten För några år sedan, då någon talsde med honom om träffande af dispositioner för händelse af bans frånfälle, inföll han: Jag? Nej, jag har läpgesedan passerat dan ålder, i hvilken folk brukar döl! Då Richard Wagner 1861 gjorde det beksanta misslyckade försöket att införa sin Tannhäuser, på stora oparan i Paris, frågade man i ett sällskap Auber om hans mening rörande denna rusik. Man för icke för hasiigt, yttrade han, åöma om Wagners operor. Man måste böra dem ofta, hvarje. nummer miast tio gåsger, innan man förstär denne tonsättara Nå ja, detta kan gälla för lekmännen; men ni, berr Auber, huru dömer ni sjelf om Wagners tondikt? Ack, mitt omdöme derom är ännu slisicke stadgadt; ty jag bar blott en enda gång hört den, och j;g gjorde då ett heligt löfte att det också skuile bli sista gången.o Bällegingeoch Pollssaker.