Aftonbladet – 15 maj 1871, sida 2

EAP EO TE RYSSAR ICER Sv SRTer Första kammaren, som till följd af de vidyftiga förhandlipgarne rörande fattigvårdsörordningen, kommit i efterhand med pröfingen af ett stort antal redan i Andra kamvaren afgjorda betävkanden, fortsatte i lörjags afton beshandlingea af dessa och genomick bland annat bevillningsutskottets betänande rörande tullbevillningen. I enlighet ned friherre af Ugglas reservation och ilikvet med hvad som redan skett i Andra kamnaren, beslöts att införselstullen å bränvin ch sprit (undantagandes drufbränvin direkt! nfördt från Frankrike) skulle höjas med 10 re per kanna i stället för 5 öre, såsom utskottet föreslagit. Samme reservants förslag om förhöjning af tullen å ether och ether spirituosus till 2 rdr 60 öre per kanna vifölls likaledes, hvarjemte tullen å xetherurter äfven höjdes till 2 rår 60 öre. Tallen i oarbetad tobak höjdes, i öfverensstämmelse ned hvad Andra kammaren förut beslutit, till 29 öre, således med 3 öre pr T. Frib. 4. C. Raab och hr Rutersvärd påyrkade denna förhöjning, under det hrr Bennich, Frisk, Brun, rib. af Ugglas m. fl. ville öka afgiften endast med 2 öre pr , på sätt utskottet föreslagit. Öfriga delar af tullbetänkandet biföllos. Frågan om accis å tobak fick i Företa kammaren samma utgåcg som i den Andra, idet kammaren biföll bevillningsatskottets utlåtande, som afstyrker de i ämnet väckta motionerna. Hrr Arrhenius, frih. Sprengtporien och grefve Hugo Hamilton förordade den at den förstnämnde ledamoten i afgifven reservation föreslagna skrifvelse till K. M:ti ämnet, men förslaget derom föll vid votering med 36 röster mot 34. Det i en motion af hr Wallenberg föreslagna antagandet af ett svenskt myntsystem, grundadt på guld, hvilken motion blifvit af sammansaita lagoch bankoutskottet tillstyrkt endast på det sätt, att utskottet föreslsgit en skrifvelse till K. M:t med anhållan cm att K. M:t täcktes, då lämpligt synes, låta! prägla guldmynt på 2!2 och 5 Caroliner, föranledde en diskussion, som öppnades af hrj Rydqvist. Denone yrkade bifall till reservanternas förslag om rent afslag på motionen. H De Marg, som i detta yrkande instämde, ytt rade att hr Walienbergs motion icke kunde bifallas så länge 72 i regeringsformen bibehålles. Talaren erinrade om beslutet artär: 1869 och ansåg att omständigheterna sedan dess icke blifvit förändrade. De i myntkonferensen år 1865 deltagande länderna hade icke börjat prägla sådana mynt som de nu af br Walienberg föreslagna. Talaren framhöll vidare faran af att de enskilda bankerna skulle kunna tvinga läntagare att gifva sig förskrifningar på guld medan de sjelfva endast erhölie betalning af sina gäldenärer enligt den gällande sifvermyntfoten. Talaren var föröfrigt vän af guldmyntfoten. Hr v. Ehrenheim erinrade om att utskottet icke i vidsträcktare mån gillat hr Wallenbergs motion, än att det tillstyrkt en skrifvelse till K. M:t om att tillses måtte, huruvida en sådan äeling skulle kunna företagas. Detta berodde derpå att utskottet insett vigten af att göra något för att förbereda guldmyntfotens införande och att vänja folket vid densamma. Då emellertid Andra kammaren afslagit förslaget vore pu intet att göra. Hr Watlenberg erinrade om att redan år 1869 det i tal:s motion framställda förslaget blifvit gilladt af den af K. M:t tillsatta myntkomiten. Hvad beträffar den omständigheten att riksdagen ånyo afslagit borttagande af 72 i Regeringsformen anmärkte tal, att frågan om myntreformen icke hör till deona paragraf. Man borde dock tillse, huru myntreformen skulle kunna införas och derför vore; det lämpligast att gifva guldmyntet en fa-i kultativ kraft, såsom tal. i sin motion föreslagit. — Beträffande anmärkningen, att del enskilda bankerna skulle kunna tvinga låna-( tagarne att afgifva föreskrifningar i gald, erinrade tal. om att de redan nu, då det ju finnes karoliner, skulle kunnas göra detsamma. Sådant hade dock icke skett, och det bästa korrektiv emot att det skulle kunna; ske, vore konkurrensen emelian de olika dankerna. Emot påståendet att mynt a: högre valör icke blifvit prägladti de i konferensen deltagande staterna, anmärkte tal., att han sett och innehaft åylika mynt, flera än han någonsin hoppades ega och förvärfva, yttrade: tal. sedermera, då hr Da Marö framställde ett tvifvel om, att dessa guldmynt kunde vara annat än slagna på prof. Tal.erinrade vidare om behofvet af att hämma den flod af papper, som öfversvämmar landet, och om de förlaster, som isynnerhet på gränsorterna förorsakas af skilnaden emellan det bättre svenska och det sämre danska och norska silfvermyntet, något som blott kunde afbjelpas gnom guldmyatfotens införande. Erinrade om hvilket motstånd som decimalsystemets ioförande rönt, och dock funnes väl ingen som nu ville bestrida dess nytta. — Sedan frib. Sprengtporten på anförda skäl, liksom hr De Mare, yrkat rent afslag å motionen, och 2odan den sistnämnde äfvessom hr Wallenberg ånyo yttrat sig, afslogs motionen med 33 röster mot 26, som voro för den af utskottet föreslagna skrifvelse till K. M:t. Vidare afslog Första kammaren utan tiskussion hr Hiertas motion om beredande af minskning i kostnaden för utgitvandet af riksdagens revisorers berättelse. Deremot bifölls atatsutskottets utlåtande n:r 13 b (ijerde hufvudtiteln), tillstyrkande ett extra anslag af 805,320 rdr för anskaffade af utredningspersedlar för beväringsmanskapet, afstyrkande anslag till uppförande af stall och ridhus i Landskrona samt tillstyrkande öfriga anslags bibehållande till oförändrade belopp. ro mm DR SA mm AL Tu be et (ÅA pat re MD AA AA AA RA DA OM ET kt ER I I går afton kl. 7 hade båda kamrarne sammanträden. Första kammaren biföll statsutskottets utlåtande n;r 3, angående förvaltningskostnaderna vid statens jernvägsbyggnader, samt statsoch beviliningsutskottens a:r 2, angående folkskoleafgiftens uppförande såsom statsinkomst, hvaremot kammaren, på yrkande af hrr Berger, Funck, gr. Henning Hamilton och Fröman, återremitterade statsatskottets utlåtande n:r 85, rörande utdelning af riksdagstrycket. I Andra kammaren egdeendast bordläggningar rum.