TO NUEIB AT, UVVERAS Gveltlag, IRS3 Pegerlngatrapperna förlorade vid detta tillfälle öfvar 100 man, bland hviika voro flera officerare. De förföjde insurgenteroa ända tiildess battorierna på valierne tvuogo dem att draga sig tillbaka. Fästena Issy och Vanves sköto emellertid i dag på morgonen oeaforutet mot de framskjatna verken vid Clamartetationen. I Dot 42:a linieregementet, som håller parken I vid Issy besatt, är starkt utsatt för fiendens Jeld. Gansral Farons division gör öfverbufvad taget på hvarje dygn 80 man ostridbars. II natt försökte en proviantvagn att närma (sig fästet Issy, men trasperna i parken hinTdrado det genom att skjuta hästarne. Insorgenterba ba uppfört en stor barr.kad på veu8 tranden gentemot ön S:t Germain. fi är också uppfördt helt nära köpingen Issy, från hvilket skjates mot slotts-! maren och parken. Trots allt detta gå belägringsarbetena framåt. Mn antager, att de starsa batterierna vid Mon i I gon skola öppra eldea mot P I Såsom ett bovis rå haru en del af natio-i 28 kriget j bref från jen på förposte.na ståend: insargent till hans! I hustra: i Det är vu 12 dagar sedan jag lemnade diz, min goda Jeanne; men jag har äsnu icke haft tid att. berätta dig något om hvad jag upplefvat. En så-! dan beskrifning skulle äfven krossa ditt hjerta. Några af mica kamrater ba en okuflig stridslust, men de fleste och bland dem jag skulle föredraga att återvända till verkstaden framför att bär i smutsen vara utsatta för kulregnet Mina välönskningar äro visserligen för republiken, men herrarpe i stadshuset ba ställt så til, att jag sannerligen icke vet hvad jag slågs för. Jag är icke någon. odugling och är icke rädd att vara med; men om det stode mig fritt, skulle jag denna afton äta soppa med dig och barnen, och detta skulle vara bättre än atf döda fransmän : Hvad som mest gör mig ondt är den tanker, att din broder är kos motpartiet och att jag kan skicka honom en kula eller han göra dig till enka. Jag bar dåliga nyheter att meddela dig. Fru N:s son bar stupat tio steg ifrån mig, i cet ögonblick Versaiilestrupperna angrepo oss med ropet: lefve Frankrike! lefve republiken! i Detta förundrade oss, ty man hade sagt oss, att de altid ropa: lefve koaupgen! Vi måste alltid ropa: lefve kommunen! : Om jag endast kuude komma härifrån, skulle du redan denna afton se mig och mer än en man af vår afdelving skulle följa mig; men portarne äro spärrade och det gifves ivgen utväg att komma till staden Om jag ändock hade följt ditt råd! Hur är det med barnen? Jag kommer i hög att jag blef ond när de höllo för mycket väsen! Huru gerna ville jag icke nu höra dem!... I dag på morgonen ha vi tagit till fånga en liniesoldat, och han bar sig åt alldeles som en katt, hvilken man vill dränka. Han sade tiil oss att vi göra slut på r publiken och hinade oas för det vi låta kommendera oss af främlngar, hvilka icke fråga efter om Paris förstöres och Frankrike ruineras. Batteorierna börja åter att spela. Om vi döda lika många af Versaillestruppsruas manskap som de af de federerades, så skal! det saart blifva ondt om män i Frankrike I Bland kommunregeringsns icko minst svåra uppgifter tyckes vara att regera sig sjelf och ! hälla uppsigt öfver sina egna madlemmar och ! förtroendemän, Å resteringar och afsked höra erföre också till ordningen för degen, och it tydligare bli teckaen till en snart förei stående upplösning. Det vältärdsutskott, som efter häftiga debatter och mot en stark miS ooritet (37 röster mot 25) tillsattes den 2) dennes, står raden i begrepp att troppa af. Fetix Pyat, hvilken, såsom det påstås, af ga! lanteri mot kommunens damer lät förmå sig att inträda i utskottet, har åter drzgit J sig tilivaks, emedan han är missnöjl med fire af kommunens dekreter. Det berättas u, att de fyra öfriga medlemmarne skola ölja hans exempel och nedlägga sin makt i centralkomitens bänder. Kyrkorna ha blifvit af kommunen förvandlade till klobblokaler, likväl blott tili en del, ty på morgoarne predikar presten, på aft parne uppträda folztalarne och spara då in-t galunda på anfall mot presterskapet. Kyrip kan St Eustacbhe är centralklabbens semingslokal. Kyrken i St Germain PAuxer rois begagnas om aftasina till folkmö ten. Åiven i Tulleriorna bar kommanen d gjort sig hemmastadd. Den 6 dennes gafs: der en konsert till förmån för mrepubti-! kens enkor och faderlösa. Festen gjorde stor f lycka; 3000 åhörare voro samlade i marskalk salen samt i slottets öfriga rum, och ute i d trädgården stod dessutom en ofantlig menni skomassa, som ej kunde slippa in. i Timess korrespondent i Paris öfverver den: 5 dennes på aftonen ett möte, gom höllsien kyrka, och raeddelar derom följande lifliga:; beskrifning: ltt så talrikt auditorium var — skrifver han! — gamladt i den rymliga byggniogen, att alla plat-; h er voro besatta. Åhörarne läto blickarne irra;.. nnkring och hviskade med hvarandra; man kunde j!5 ydligt se, att de erforo en blandad känsla af nöje ; fö ch bäfsan öfver, att de — kanske för första gången Je sitt lif — befunno sig i en kyrka, utan att ha oromit dit för att bedja. Jag hörde en qvinona wviska till en bekant, likasom om hon vore orolig: åt Cela me produit un dröle deffet. Dåhennes lilla ; on pekade på några män, som hade hattarne p ufsudet, och i sin oskuld sade, att han trod B, tt man kom i kyrkan för att bedja., svarade hon im onom, att han gerna kunde läsa sina böner, om! da an så ville, och hona tycktes känna sig lättad ij itt sinne, när han hade gjort det. Talarne upp-; rädde på predikstolen, och flere bland dem ur-et ktläto naturligtvis icke att gifva en spark åt dem 2u om förut talat från detta ställe, i det de utveck-95 ide motsatsen mellan de sanningar, de sjelfve; irkuonande och de lögner presternpa lärt. Åhörarna pptogo dessa sarkasmer temiizen kallsinnigt, ehara I .; 2 utbröto i entusiastiska bifallsrop, då en herre; . rklarade att Kristus var republikan, Om någon ;t vest var närvarande vid detta möte, mäste han ijg nning känna sig ha fått fall upprättelse mot demj ör mn usarperat bans plats; ty talarne voro oerbördt! Ja icka och andofattiga, och deras röster voro icke i! yvig Her nog starka att beberrska det stora rummet, ska adan endast de, hvilka stodo närmast predik-! ill olen, kunde höra hvad som sades. Det blef jä rst något lif i församlingen, då en nätt ung; Fi in, som tydligen kryat upp sig med ett extra !ino. 8 eller två för att uppträda på predikstolen, i tjtl g till ordet för att begåra en omröstning em blir KN mn -— PR ARK f k ft xo ruvida qvinnor skola kunna väljas till medlemwr af kommunen. De många qvinnor, som voro; -— rvarande, tillkännagåfvo straxt sitt bifall genom arb gvarig handklappning; men då den första röH sen lagt sig, märkte jag, att förslaget beband-! 26 les som ett skämt och af den allvarligare delen i If2 åhörarne till och med som ett dåligt skämt, i D 1 jag blef verkligen något öfverraskad häröfver dag er allt hvad jag hört om citoyenne-rörelsen tr, 2 efter de eldiga uppmaniogar, som kommuvad i utfärdat till sina krigares bustrar och systrar I o. Jen ungdomlige riddaren för qvinnans rättighoföre blef så ofta afbruten och Bå ofta kallad till!hets ningen, att han måste lemna predikstolen, och izare 1 eflöstes af en gammal filister, som icke bloti stöd n motsägelse men också under ljudeligt bifall! från ! samlingens sida fick utveckla alla de grundsat-, or qvinnans verkniogekrets, som väcka så stor pp ittring hos de giskvärda damer, hvilka i Enge cra vid möten till förmån för avinnans K