Prof. Edlunds föredrag. Af det stora antal apparater som för fysikaliska undersökniogar begagnas, är utan tvifvel termometern en af de mest kända. Som bekant är, grundar sig denna derpå, att qvicksilfret eller spriten, hvarmed termometerkulan är, fyld, utvidgas af värmet mer än glaset, till följd hvaraf vätsten stiger högre upp i röret, då temperaturen tilltager. Det är tydligt, att man för att uppmäta värmegraden hos en kropp, kan begagna antra egenskaper hos värmet än den att kuona förändra kroppars volum. Sålunda grundar gig den termoelektriska stapeln, som är den känsligase af alla värmemätningsapparater, på den förmåga, som värmet eger, att förändra den elektromotoriska kraften vid beröring meilan metaller. En annav metod för bestämning af små temperaturskilnader erbjuder värmets egeaskap att förändra det galvaniska ledvingsmotståndet hos metalltrådar o. 3. v. Under den sista tiden har i Frankrike en termometer blifvit uppfunnen, för hvilken en alldeles ny priacip blifvit begegnad och som derföre i hvarje hänseende är med de termometerinrättninger, som hitintills varit i bruk. För några år sedan visade en fransk kemist, Sainte-Blaire-Devil!e, att åtskilliga kemiskt sammansatta kroppar delvis sönderdelas, då temperaturen stiger. Så till exempel frigöres kolsyran, om kolsyrad kait upphettas till en tillräckligt hög temperaturgrad. Om upphettningen skeri ett tillslutet kärl, till en värmegrad af 259 grader, så frigöres kolsyra ända tilidesa att den fria syrans elasticitet uppgår till 85 millimeters qvicksilfvertryck, då all vidare sönderdelving vid denna temperaturgrad upphö Vid 1040 grader har den fria syrans tryck stigit 520 millimeter. Sålänge temperaturen är oförändrad, förblir ock syrans tryck eller elasticitet densamma. Faller temperaturen, å absorberas syran åter af kalker, och detta fortfar tilldess att den fria syrans tryck motsvarar den nya temperaturgraden. På samma sätt som den kolsyrade kalken förhåller sig äfven clorcalcium, som förut fått tillfälle att absorbera ammoniak; men ammoniskens3 frigörande försiggår här vid betydligt lägre temperatar Om det nämnda saitets temperatur föränd från noll till 46 grader, så växer den fria 2 2kens tryck med mera än 1409 millimeters qvi veriryck. Denna värmets egenskap att knnna u sa kemi föreningar har Sainte-Clisire-Devilte kallat dissociation. En envan fransman Lamy sagnat sig häraf för konstruktion af terreometr. Om en dylik termometer skall användas för temperaturbestämninagar, som ligga under vattnets kokpuukt, så begsgnar sig Lamy af det nyssnämnda smmoniskehaltiga saltet. Ea viss qvantitet dera? inneslates i en liten rund dosa at kopparbleck, och från denna ledes ett blyrör af en eller två liniers diameter till det stå hvarest man vill göra observationerna. Sedan den atmosferiska luften blifvit aflägsaad us dosan och röret, och dessa i stället fylda med ammon; as, säties blyrörets fria ända i förbindelse med en qvicksilfvermanometer. Om nu temperaturen omkriag den runda koppardosan stiger, så ökas trycket i manometern; faller deremot temperaturen omkring dosan, så minskas trycket.