Aftonbladet – 11 maj 1871, sida 3

BLANDADE ÄMNEN, Den årliga kapprodden på Themsen skildras i ett bref från-London den 2 April på följande sätt: Denna tilldragelse, hvilken annars vid denna årstid i England tränger all politik åtminstone för en dag i bakgrunden, gick denna gån; något lugnare af stapeln. Jag menar Oxfordoch Cambridge-studenternas kapprodd, hvilken jemte kappridningen på Derby-dagen utgör Englands olympiska lekar. Kanske var det den allvarsamma ställhingen på fastlandet som försvagade intresset för denna täflan; kanske göra vissa sambällsklasser numera icke så mycket väsen af sig, sedan lyckan i kapprodden vändt sig från det konservativa Oxfordsuniversitetet till det mera liberala i Cambridge. Äfven i år tillföll priset studenterna från Cambridge. Segrarne lyckades komma två fulla båtlängder före sina motståndare. Den tillryggalagda vägen uppåt strömmen utgör öfver 2, svensk mil, hvilken vägsträcka den segrande båten tillryggalade på 23 minuter. — Jag läste för två år sedan i en utförlig redogörelse, att Oxfordsstudenterna hade bättre tillfälle att öfva sig på Isisfloden än studenterna i Cambridge på den grunda, vassbeväxta Cam, och att lyckan sannolikt skulle vända sig, om den afsedda fördjupningen och utvidgningen af floden Cam företoges. Så snart detta skedde, vände sig också lyckan från Oxford till Cambridge. Så löjligt det än må förefalla, är det dock fullkomligt sannt, att mången inbiten konservativ känner en djup grämelse öfver att nödgas se, huru den liberalare nktningen nu vinner öfverhand äfven på det atletiska området. — En olycklig invikesminister. Francisque Bårcey, författare af den bekanta belägrings-journålen och en af Frankrikes mera ansedda publicister, meddelar följande humoristiska uppsats: Antingen det går fram eller tillbaka för Frankrike, tager alltid löjet ut sin rätt. Hvem bar väl kunnat hålla sig för att skratta, då ban i centralkomitens pseudoofficiella tidning läste förteckningen öfver medlemmarne af de mycket omtalade kommissionerna? Det är ett mischmasch af namn, som får en att utropa med mannen i komedien: Jag vill låta hänga mig, om jag känner en enda af åemi Jag har på denna lista förgäfves sökt efterforska den berömde medborgaren Grelier, som vid denna hyggliga revolutions fnorgonrodnad mottog inrikesministören. Grelier har försvunnit likt ett stjernskott. Men hvart i all verlden har han då tagit vägen. En lycklig slump sätter mig i stånd att lemna underrättelser om honom och lugna Europa. Denne Grelier vartill yrket man åt en tvätterska, likgom det gifves mången hederlig bonde, som lefver af att göra sin hustru til amma. Me, dan hans hustru skötte tvätten för bådas räkning,