immoralitet börjar förslappas, eller hvars förrämsta sträfvan, begär och åtrå att bevara den från urminnes tider af fåderoa ärfda friheten ej mer jär så brinnande som förr, går sin undergång till i mötes och kommer förr eller senare att uppgå l antingen helt och hållet i en annan eller deied, istyckad i flere andra större nationer, vore också j dess geografiska läge i politiskt hänseende aldrig :så gynnsamt. : Den nation deremot, som förstår att bevara fäI dernas rena seder, som förenar så att säga moralens psykiska med ångans och elektricitetens fysiska kraft för att gå fram på civilisationens väg, som med brinnande fosterlandskärlek parar vaken politik och visa anordningar, den kan stå trygg inom af naturen gjorda starka gränser. Såsom medel för anvektionspolitiken att under idoghetens och fredens slöja lägga ut sina krokar, göra sina observationer, grunda framtida eröfrineslygtna planer begagnas ej sällan jernvägsbyggnaderna, i det de på ett eller annat sätt skaffas i händerna på de staters ingeniörer eller entreprenörer som vilja utvidga gina gränter. Och i sanning motsvarsr icke den idn förträffligt sitt ändamål, ty hvem lär bättre känna ett folks nationaliynne, seder och bruk, dess söners innersta bjerttrådar än ingeniören eller byggnadsentreprenören? Hvem kan så helt obemärkt lära känna de trakters strategiska värde, hvilka af jernvägarne genomskäras, som den kringströfvande ingeniören ? Kommer nu härtill, att kanhända den ene af de utländske ingeniörerna tillhör topografiska kåren, en annan är artillerist, etc. etc. så framgår att dessa, för tillföllet civilisationens pionierer kunna framdeles förträffligt uppträda, gem det kommande krigets. De göra sina observationer i allsköns Ingn, och i länder der gästfrihetens sköna sed ej dött ut, emottagas de dfrverallt med vänlighet och förtroende samt bli firade för att de göra gig besvär och uppoffra sig för att orten må få en jernväg. . Äfven komma alltid vid dylika företag förträffliga anledningar att börja gräl. När skulle väl en, utländsk entrepenör egentligen vara nöjd och belåten? sällan, och om så vore så är ban naturligen ej så dumv, att han tillstår det, så räsonnera åtminstone alla morgonlandets söner och med dem deras germaniska konkurrenter; och för öfrigt, äfven om han för sin del vore sinnad att tillstå sig ej hafva något vidare att göra avspråk på, är det då säkert att han får vara nöjd? ända måste han göra vidare anspråk? Det inländska bolaget vägrar naturligen att efterkomma hans oförskämda fordran, entreprenören, som tillhör en stor och utsträckt firma i utlandet, en firma, som sträeker gig hvem vet hur högt upp, blir trotsig och skymfar, skymfen gifves honom tillbaka som sig bör, entreprenören finner sig och sin nation förolämpad och saken antager småningom den politiska färgton, som måbända varit äsyftad. Hafva nu dessa räsonnementer och betraktelser, till hvilka insändaren, ji följd af flere årg personligen gjorda erfarenheter, kommit och hvilka ban ansett sig ej böra förtiga, sin riktighet, hvad angår ett jands jernvägsbyggnader ialimänhet, så är eaken så mycket mer att tänka på när det rör sådapa banor, som äro af strategisk vigt; synnerligen oOxa det gäller, att få göra med sådana utländska en: treprenörer, hvilka man har skäl att misstänka för att de mer tjena de politiska än de merkantila intressena. c Konkurrensen, denna visserligen nödvändiga sporre och driffjeder för tanken och idberna, är inom landets ingeniörer stor nog för att ej jernvägsbolagen skola behöfva frukta för omåttliga fordringar i aflöningsväg; det bevisas bäst deraf, att mången måste söka sin bergning i främmande, sflägsna länder, då samma land, som bekostade en del af hans humanistiska och tekniska bildning, ej förmådde bereda bonom fält och tillfälle för hans tekniska verksamhet. R Visserligen kan mången gång för privata intressen det vara för tillfället fördelaktigt och särdeles lockande, att anlita en utländsk entreprenör. En trakt önskar, af flere skäl, ej blott beqvämlighetens, en jernväg, men kan ei uppdrifva de härför erforderliga medlen, kommer så ej en utländsk entreprenör (möjligen gom ulfven i fårakläder) ock försträcker pengar mot vilkor att ban får bygga banan så förfaller kanhända frågan; eller gestaltar sig förhållandena sålunda, att staten, fåsom nu lyckligtvis tyckes blifva fallet, beviljar de respektive bolagen, som kunna skaffa de , af kostnaderna, motsvarande medlen, de återstående ?;-delarne såsom lån, men, måste i följd af t. ex. militäriska skäl fästa vid lånets beviljande det vilkor, att banan bygges bredspårig, och ehuru nu visserligen bolaget skulle visa sig besitta förmågan att uppdrifva medlen äfven för den bredspåriga banan, skulle dock hela företaget stranda, emedan, på grund af gjorda statistiskt-ekonomiska beräktingar, det är troligt att denna bana kommer att dela de flesta andra bredspåriga banornas öde i vårt and, nemligen att ej bära sig, hvarken nu eiler i framtiden, såvida ej en utländsk entreprenör likt en räddande engel uppträder och erbjuder sig skaffa bolaget penningar på utmärkt goda vilkor med förbehåll att få bygga och måhända trafikera baan. Månne ej staten i ett sådant fall bör träda emelan? Hvem kan svara för, att ej dolda skäl, låt vara för en långt aflägsen framtid, kunna vara med i spelet, synnerligen om det gäller strategiskt vigtiga båanor, som mera derföre, än i följd af afärsintressen, blifva väckta och realiserade. Säkert är, att skäl finnas för, att man bör vara på sin vakt i dylika fall och vore det måhända nera skäl, att gifva något efter på lånevilkorens stränghet, äv riskera förbållanden, som både kunna sifva anledning till politiska förvecklingar och som bändelse en gång af krig för oss kunna vara till mätlig skada. Må man taga sig till vara för den falska kos. nopolitismen. Försigtighet är vishetens modero,