nr Ha a ha OK till tystnad. Från successiva öfvertumplingat har lp man med stora steg öfvergått till anfall. I början : skyddad bakom Versailiesjernvägsbanken, har man i pemäktigat sig Moulineaux och derefter Issyparken, och man angriper mycket starkt fästet af detta namn. Skall det snart falla i regeringstrup-; pernas händer? Det är möjligt. Dess försvarare, t! hotade med att isoleras från enceinten, skola kan-;qa ske öfvergifva det. Men när dessa linier fallit idy edra händer, skolen I kanske möta nya, och om dessa lika ihärdigt försvaras är man icke ännu ii stånd att taga dem med storm. Utanför fästet är en bred graf med båda bräddarne murade, och en ;2 temligen lång tid fordras för att undanrödja detta ; fi hinder. Ig Intagandet af ett eller till och med a? två fästen : ä är föröfrigt, om det icke afskräcker från vidare försvar, endast inledningar till ett anfall på encein-! ten, från hvilken de äro skilda genom ett afstånd ;? af 1500 måtres. Södra sidan deraf, som är oska-:0 dad och framför hvilken ligga folkrika köpingar, är svårtillgänglig. Vid Seinestranden företer vis-; li serligen dena under namnet Point du Jour kända 4, yttersta Punkten af Auteuil ett på högra sidan: illa skyddadt utsprång, som man kan beskjuta : från Issy, les Moulineaux och Meudon, Ett anfall ti skulle Jikväl erbjuda ännu flere svårigheter, ty k man måste utan betäckning passera vägen från då Sövresbroarne, d. v. s. en sträcka af ofnkring 2 q kilometres. Dessutom måste man bakom enceinten : . och efter att ha bemåktigat aig de följande punk-; 8 terna intaga ofantliga barrikader eller gördelbanan, som på en lång sträcka är en oöfverstiglig å graf. Man skulle således skrida till detta grymma :v gatukrig, för hvilket Thiers på goda skal yttrarg en djup motvilja. Huru skall man göra? Skall: man betvinga staden genom hunger eller genom ö ett bombardements fasor, med fara att straffa tjugu gånger flere oskyldiga än skyldiga, eller D skall man åter börja en belägring, lika långvarig ;å som Sebastopols? iv Det lär verkligen bli allvar af kommuanoens deslut att riiva ned Vendöne-kolonen, hvil-!1 ken, såsom bekant är, aftäcktes den 15 Augusti 1810. Dean är af sten, men utanpå betäckt med bionsplåtar, som gjutits af öster-; rikiska kaconer och framställa cn sario af basreliefs, ämnade stt föreviga de vigtigas:e händelserna under fälttåget år 1805. Kolon-; oen bar ursprungligen en bildstod af Napoieoa 1 i Casardrägt (af Choodet) på sin topp;! den nuvarande bildstodena (af Seurre dan äldre), hvilken aftäcktes den 28 Jali 1833, ör sinten af kanoner, som togos vid erötringen af Algeriet. Ea mycket smal spitaltrappa leder ivuti koloanen upp till baustraden omkriog det öfrersta monumentet, h-ars höjl atgör mer än 129 fot. Euolizt kommunens, beslat skalle detta praktfulla 1100nment, ettj( ar de stoltaste i Frankrike, nedritvas i går. !h Gzrousset meddelade redan på kommunenst sammanträda den 26 Avril, att arbetet var li anförtrodt åt två skickliga iogeniörer. Courbet f var dock af den åsigten, att man kunde låta I ostamentet stä qvar, hvars skulpturarbeten I innehålla skildringar ur tepublikens historia i ( och sätta en ganias ofvanpå detsamma såsom ea sinnebild af revolutionen den 18 Mars. ! Tidningen Le Vengear berättar, att kolonnen it skall fällas i ett stycke, och att ett tjockt lager af gödsel skal läggas vid foten deraf: sör att förminska stötens våldsamhet. Kom-, munsns medlemmar och bataljoner af natio-1 aalgardet skola bivista nedsifniogen. Samma 1 dag skola alla statyer, som äro sinnebilder 1 af den monarkiska styrelseformen — vare sig! bonapartistiska, orleanistiska eller legitimisti I ska — unadanrödjas och alla gatunamn o. ä v. af enahanda slag afskaffas. Pressen i Paris uppträder mycket bestämöt mot tillsättandet af ett säkerhetsutskott. Miot motiverade sitt förslag derom mid orden: Vi behöfva ett utskott, som gifrer en Dy impols åt försvaret och har mod att i nödfall låta förrädarnes hafvuden falles, Rochefort uttalar sig i sin tidning bäremot och säper, att det icke är fråga oo att terrorisera Fravkrike, utan att vinna det. — Ha medlem af detta säkerhetsutskott bar ä en klubb i S:t Nieolaskyrkan förklarat, att det nya otskottet skall göra skäl för sitt namn. Det har redan upprättat en förtecknioug, innebållande 10,000 namn på raisstänkta personer. Journal oificisi tillkännager, att kommunen så snart som möjligt skall. förflytta sig till an snnan och lämpligare lokal, än den hen ou ionebar i Hötel de Ville, och ati sllmänheten skail erhälia tillträde till henaes sammankomster. j I Ceniralföreningen för den tyska flodoch a OO Frh ör rm mm NM AA MM I f 1 ( kanslsjöfartens befrämjande höll den I dennes en sammankomst i Berlin, hvilken var talrikt besökt, isynoerhet af den tyska riksdaens medlemmar. Hufvadömnet för törhindingarne var frågan om en petition till förbundskansleren om åstadkommande si ett atvidgadt tysk kanalnät. I förslaget härtill anmärkes bland annat, att England eger 533 nil naturliga segelbara vattenvägar och 608 mil kanaler. Frankiike har respektive 435 och 850 mil, Belgien 170 och 270 mil, under det att Preussen blott har 71 mil kanaler, Planen är nu, att samma kanalfartyg på så korta vägar gom möjligt skall kunca segia från Rhen till Bremen eiler Sachsen, från Sachsea till Nordoch Östersjön samt från Schlesien till Danzig, Stettin eller Hamburg. Dot faller af sig sjelf, att Barlin, kejsarstaden i det nya tyska riket, bör vara medelpunkten i detta nät. De särskilda linierna skola underkastas närmare undersökning, men redan nu framhållas en Eibe—Spree-kanal från Dresden till Berlin, en kanal! från Rostock till Berlin, en kazal mellan Rhen, Weser och Elbe, en förbindelse mellan Neckar och hafvet såsom alldeles nödvändiga, och förberedelser till dessa äro också redan vidtagna. Petitiooärernae anse väl kanalapliggnirger egentligen höra till privatindustriens område, och de tro, att de närmast intresserade z I L j 1 S sarne sjelfva skola taga saken om händer; men de finna det dock nödvändigt, att entreprenörerne understödas antingen genom statsanslag, premier eller räntegarantier nnder ett visst antal år. Koncession på EibeSpreekanalen från Drzeeden till Berlin har; redan erhållits, och arbetena skola inors kort begynna. Arbetena på Rostock—Berlinkanalen — på visst sätt en fortsättning af Elte—Spreekanalen — äro äfven redan i gång, I det hela behötves en ksnal på 5e roila!. längd för att sätta Östersjön i direkt förbin5 delse med Dresden. Efter negremes emancipation i Förenta Staterna och den törändring i statsförfattringea, som gaf dem samma rättigheter som de hvita, har ett hemiigt sällskap bildat sig i de fordna slafstaterna och isynnerhet util Sydearolina under benämningen Ku-Klox.) Detta sällskap har tagit till sin uppgift att ! förfölja negrerce och dem som beskydda ;l be