Rykten ha varit i omlopp, att furst -Bismarck skalle ha tillsändt Thiers ett ultimatam, hvsri ban förklarar, att om Mac Ma hons tropper icke till i går, den 8 dennes hade biifvit herrar öfver Paris, skulle tyska trupper besätta stadea. Att någonting a! vigt hav varit å bane har man också trott sig kunna sInta till, såväl derat att Jule: Favre och Ponyer Qaertier rest till Frankfart för att der summanträffa med Bismarck som deraf att ett krigsråd den 4 dennes hölls i Berlin, i hvilket kejsar Wiihelm förde -ordet samt kronpriosen af Preussen och Bismerck dekogo. Ett på förmiddagen ankommet telegra:n bekräftar, att tyskarne verkligen hotat med ett avfall, så framt ej uoproret svart förqväfves. Thiers underrättar sjelf härom i en proklaröation till invåoarne i Paris, hvilka han uppmanar att öpana stadsportarna för regeringstrupperna, hvilket vora dem lätt, då d äro insargenterna ofantligt öfverlägsna i antal. Toiers proklamation slutar med följande törsäkran: Inom få dagar skola vi vara i Paris.o Vi började i går meddela en ganska upslysanda artikel, som en militär insändt till Indeoendance belga rörande krigsoperationerna vid Paris, men till följd af bristande utryumme i tidaiogen kunde den då ej införas fullständigt. Vi afslota dea na här, anmärksap da, att artikeln är skrifvea den 1 d:s. Författaren fortfar sålunda: : Under marskalk Mac Mahons högsta ledning anfaller general de Cisseys kår hela vestra sidan af enceinten och general Ladmiraults fästena Issy, Vanve3 och Montrouge. Från köpingen Chåtilton ända till Seines öfra lopp fullbordar general Barrails kavalleri inneslutningen och uppfångar hvar dag någon oförsigtig patru!l, men utan att direkt hota fästoingsverken. Det är således mellan As3nigres och Montrouge, som den egentliga striden koncentrerar sig, och man kan förstå hela dess allvar, om man betänker, att denna bataljlinie har en utveckling Of femton kilometres på insurgenternas sida och tjugu på nationalarmens. Den sistnämnda bar för öfrigt icke upphört att vinda partiella, mn osfbrutna framsångar. s I vester har en hel följd af mördande strider försäkrat dea om besittvi: gen af Conrbevoie och en del af Neuilly, at haifönv Gennevilliers, af Becon och slutiigen sf Asvidres som deu icke tunnat gå förhi, under det parisarne förblifvit heriar öfver Clichy. Courcelles och en del af köpingarna Nevilly och Sablonvilles.— Erinrom oss i förbigående för att konstatera den ofantliga förstörelsen, att dessa köpingar äro folkrikä