Ösearshämns Jernviägsbolag. Uti några föregående artiklar katra vi fö I stat uppmärksamtet på det obegripliga lät äinne, hva rmed detta bolsg nian någon ga rönti kostat i händerna på utländska entreprenörer Of 3 dessa uspgjort ett kontrakt, som med b zÅuger icke å dess sida kunde uppfylias ielse erfarit aut regeri låten att i engelska tidningar beriktiga de vilseledande uppgifter, som i en på engelska språket affattad tre fikberäkning blifvit gjorda, i sfsigt att locka den utländska allmäsheten till deltganas i detta företag. Genom kamrarnes nyligen fattade beslnt beror det nu emellertid på gemensam votering, huruvida återigen ett nytt lockbete skall från andra statsmaktens sida utläggas, ty vi anse anvizandet af 1.300.000 rdr såsom lån, på vilkor a iga garantisr skola stälas för detta läns återbetalning. icke annat än säsom ett iockbete, och ett nytt uppslag till liknande förespeglingar och vilseledande uppgifter, som regoringen med afseende på den förut af riksdagea viikorligt lofvade millionen funnit sig nödsakad vederlägga. Enligt kontrakter med entreprenören skall bolaget betala en tredjedel af anläggningskostaaden kontant, en tredjedel i obligationer och en tredjedel i på (6rence-aktier. Ionen således bolaget eller staten kan erhålla någon ränta på den kontant tillskjutna tredjedelen, skola ionehafvarne af obligationer och pråförenceaktier först ha ränta och nouitet på två tredjedelar af det jemförelsei3 höga anläggningskapitalet, och först derefter kunde steten erhålla återbetalning af de nu ifrågavarande 1,300,000 rår bolaget skulle erhålla såsom lån. För vår del anso vi deita omöjligt, helst som, enligt hvad vi i föregående artiklar visat, stora extra kostnader för materielens kompletteriag, administration 0. s. v. tillkomma öfver entroprenadsumman, och banan kan heller icke utgöra säkerhet för lånet, enär denna i första rummet är förpantsd såsom säkerhet för obligationerna och pröterenceaktiorna. Om således dessa 1.300,000 rår anvisas på af Andra kammaren föreskrifoa vilkor, att nödig säkerhet skall ställag för lånets återbetelning, så kan med temmelig visshet öratses, att bolaget icko kan ställa en sådan säkerhet, som. regeringen måste fordra; medlen utfalla siledes icke, men ivtet hindrar vederbörande, att på samma sätt som tillgått med afseende på den af riksdagen vilkorligt lofvade wmiiliocen, framställa saken som ea ny betydlig fördel, erhållen af svenska staten. FPöijden häraf vore, att bolaget i sjelfva verket icke vore på minsta sätt hjelpt med detta lån, men en treprenörerna kunde möjligen uppehällia saken ännu någon tid, nya utländska kapitaler inlockade iföretaget, och ett farligt prejudikat för framtiden gifvet svindlande jernvägsiöretag att erhålla hjelp af det allmänna. i Betänkligast af allt vore emellertid, attj regeringen ko metterades och raåste atfö ar, och hvad skuile ut-! ett sådsnt förhållande, mellan 8 ka statsmakterna att den ena: nära nog kan en a offentlig dementi: åt den andras åtgöranden i affärstransaktio-! ver med främmande undersåter? Vi hafva för vår del intet emot Oscare-: nåmnsbanan, hvilken vi anse böra blifva af. nycket stort gagn för de orter den skuile komma ait genomskära, och hade gerna unat ett inheraskt bolag statens understöd, men vi hafva med våra artiklar endast velat fästa ippmärksamhet på det mindre redbara sätt, varpå denca affär hittilis bedrifvits, och som sannat förorsaka obehag med utländska unlersäter, om ej r ingens beriktigande melankommit, men som ärva kan kasta skugga Då den svenska redbarheten, i fall nya löften mn understöd på sväfvande vilkor, gom icke unna fullgöras, ef statsmakterna lemnas. Genom riksdagens kloka beslut i afseende; ;å de privata jernvägarne har, som vi hop-! ss, allt vingleri med dessa för framtiden örekommits, och det vore deriöre önskligt) tt samma omtanke för vår utländska kredit akttoges, hvad Oscarshamnsbanan beträffar, ä att äfven detta företag må kunna komma ill fullbordan på sådant sätt, att Sveriges anseende i utlandet icke derigenom blottstälPs mera än som beklagligen redan skett.