Lagutskottet har, i anledning af de utat) sflidos generalmajor J. A. Hzaiius inom Första kamrmeren samt af hr L J. Hierta väckta motioner angående ändring i lagens stadganden om mannens målsmansrätt öfver hustrun m. m., hemställt : att riksdagen måtte fiana deifrågavaravde motionerna icke kunna birallas i vidsträcktare mån, än att riksdagen besluter att i skrifvelse till K. M:t anhålla, att K. M:t täcktes låta utarbeta och i proposition till riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af 8 kap. 1 Giftermålsbalken, att genom äktenstapstörod må kunna betivgas rättighet för hustru att råda öfver sin enskilda egendom, äfvensom till de förändrade bestämmelser i öfrigt, som deraf böra blifva en följd. Mot betänkandet hafva sig reserverat: hr Carln, som Öövskade att hiriöratom stadgandsra om mannens målsma srätt må föräce dras derhän, att hastron, ätven om äktenskapsförord ej blifvit upprättadt, må vara ovilkorligen berättigad att, efter anmälan hos domstol, vinva boskilnad, så att henne tillåtes att när helst hon fizner sådant för sig angeläget, sjelf förvalta hvad henne enskildt til hörer samt hvad hon efter boskilvaden kan ärfva eller förvärfva; samt af hr Ribbing. — Första kammarens tillfälliga utskott har uti afgifver utlätavde nr 6 tillstyrkt Första kammaren att iostämma i det Arvdra kammarens beslut, hvarigenom sistnämnoda kammare bifailit följande dess Första tillfälliga utskotts hemställan, nemligen, att riksdagen måtte besluta att i underdånighet anhälla, det täcktes K. M:t låta utzsrbeta och till riksdagen meddela försiag till sådara förändrade stadganden angåends deltagandei byggnad och underbåll af skolhus, att desea åligganden blifva för medlemmarne af kommunen efter billiga grunder gemensamma. Med anledning likaledes af ett Andra kammarens beslut har samma utskott i otlåtande n:r 7 hemställt att Första kammeren måtte fatta följande beslot: att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes taga i öfvervägande, om icke sådan ändring af 4 5 mom. i gällande stadga för folkundervisoiogen i riket, rörande grunden för utgörande af der omförmä!da fyllnadsbidrag till folkskolelärsres aflöning, må i behörig ordniog meddeias, att för den statens egendowm å landet, för hvilken bevillning enligt andra art. i bevillningsstadgan ej erlägges, sådant bidrag bör lemnas i förbållarde till det belopp, som, derest bevillning för samma egendom enligt nämnda artikel utgå skulle, på grand af tsxeriogsvärdet mot sådan bevillning svarar.