Aftonbladet – 3 maj 1871, sida 2

Ett par fromma själar). Novell af Fernan Caballeros. Öfversatt från spanska originalet af Mathilda Langlet. Kanske E. E. ej heller kommer ibåg penningarne dem ni glömde i brådskan? Tio dabbloner! Tio dubbloner glömde E. E. verkligen här. Men bretvet innehöll ju, anmärkte generalen, att för dessa penningar skulle kö28 ett minne af den gäst, som gjort dem så mycket besvär. Nej, sefior, detta stod inte i brefvet; och min Pepe tog penningarne, slog in dem i ett paket som han förseglade och skref utanpå nvem de tillhörde, jemte ordet: deponeradt, för den händelse att vi skulle dö innan E. E. kunde afhemta dem, eller låta oss veta sin adress, och här äro de, sefior. Generalen vävde sig till den sköna damen, som åtföljde honom och sade: sOch de voro nära att förgås af hunger! Det är beundransvärdt! Det är rörande, Leopoldo! svarade hon och aftorkade ett par tårar med sin dyrbara näsduk. : Men,, återtog generalen, jag minnes mycket val att jag i mitt bref tydligt förklarade hvartill detsa penningar voro ämnade. Nej, setior, och om Di behagar öfvertyga er derom, så är brefvet härs, sade dofia Escolastica, framtagande ur den gma skrifbyrån ett bref, inlagdt i ett gråpappersark. — — ——— . ) Sa A. B. nir 914498 och 100,