Fl, pr SA PYSUERA ARN NA va jningar ej för närvarande kan befordras med 2 jernväg. rSå bar det af. Hela vagnen var fullastad d karlar utanpå och fruntimmer inuti. Många p rariserfamiljer, hvilka uppehålla sig här, låta a jsina qvinliga medlemmar då och då fara till . I Paris för ait se efter hos och hem och taga ;notis om bomberna förstört alltsammans eller sf lom huset blifvit plandradt i kommunens namn. vf II Versailles synes, såxom jag redan i ett föregående bref anmärkt, inga spår efter prenset sarnes framfart, men i omgifningarne ser det F I8å mycket värre ut. Vi foro öfverallt förbi 7. I brända gårdar, nedbrutna murar, af hvilka b somliga synberligen varit begagnade till föra I skansningar och i hvilkas ruiner ännu impror viserade skottgluggar visade sig, sköflade g trädgårdar, nedbuggna parker. Och midtn jidland all denna förstörelse grönskade och -I blommade dock bhberrlig vär. Alit hade säejkert varit redan återstäldt i sitt goda skick, a Jom ej fruktan för Paris kommit emellan och a de armar, som inbördeskriget tager i anspråk, t blifvit använda till helt annat än att återså 4 är Ar 3 dj h ee ställa fredens verk. Frankrike är så utomordentligt rikt, att det behöfs högst ovanliga olyckshändeleer för att kunna utarma det, men nog göra Cluseret komp. hvad de kunna för att riktigt ruinera åtminstone Parig och dess omgifoingar. Vi talade just derom under vägen, isynnerhet när vi nalkades Paris och sågo kanonelden från Mont Valerien. Man försäkrade mig att redan I tre milliarder fr. skulio hafva varit hopbragta af krigstributen till preussarne, om ej händelI serna i Paris kommit emellan. Föröfrigt ta,lades icke ett ord annat än om kriget mellan Versailiarne och Parisarne. Man su, märkte hura orätt det är att tala om PaI riserarmen, då det finnes ett så stort antal . parisare, som alldeles icke göra gemensam -Jsak med insurgenterna och då do sistovämnIdas anförare till allrs största delen äro utläadingar. I När vår vagn ralat utför de långa bacIkarce vid Bougival och vi nalkades detta ställe, så kärt för ett stort antal lustfarande I parisare under vanliga tider, började trakten visa spår af allt värre och värre förödelse. I Der hade kri med preussarne börjat och vet inbördes get fulländat förstörelsen. Mellan blommande syrecer och akasier såg man förskräckliga roiver efter fordom sköna landthue. Och de Jar len, som ännu voro temligen oskadade, voro alla obebodda. På de flesta såg rusn ett tillsännagifvande om att de voro ett köpa eller hyra. De skrämda egarnse våga sig icke dit mera. Uti Malmzaisons perk bivuakerade en afdelning af Versaillesarmån. Der sågo vi också en pontonbrygga, hvilken nationalförsamlingens trupper änpu i dessa degar begagna för att gå öfver Seinen på något passande ställe. At Bovgivalsidan till visade man mig den plats, der Gustave Flonrens stupade, Det var det lyckligaste, som kunde hafva händt honomp, sade man. Vi passerade derefter Rueil, som såg ungefär likadart ut som Bougivsal, och kommol. derefter till Nanterre, der vi voro midtinne uti Versaillesernes eftertrupper. Här varj krigslifligf, må man tro. I ett hörn mellan tre krogar körde vi fast mellan ambulans-j, vagnar, ammunitionskärror och tross af alla-: banda slag, soldater till häst och till fot, kantivierer, mulåsnor, åsnor, skrikande qvinnor och hojtande kuskar. Det var ett förskräckligt lefverne, men bullret öfverröstades dock af Mont Valeriens kanoner. Nu vetlå jag burn det ser ut i krig, ätminstone blandls eftertruppen. Under en stor del af vägenj: från Nanterre till Colombes körde vi igenora Verssillesernes regementen. Insurgenterna fin-. vas icke mera, skulle jag tro, på denna si-l4 dan Seine, åtminstone ej nti ifrågavarandel! trakt. De soldater af pationalförsamlingens1 ermå, med hvilka vi på detta sätt gjorde ; bekantskap, sågo alla ganska dugtiga ut och voro väl utrustade, Men hvilka ansträngningar har det icke kostat att få allt dettal; i ordning! Med dånet från Mont Valerien, lf hvilken vi hade endast ett litet stycke ifrån oss, förenade sig nu bullret af kanonerna på en hel mängd småfästen och pya förskansningart i trakten, och en stor del ai nejden iosveptest i kratrök. Från andra sidsn Seine höjde siglt Paris i stor utsträckniog för våra blickar. v Det var en vacker tafla, det vill säga att! det skulle hafva varit, om icke förstörelsen ; alltför tydligt framställt eig för oss. Högtl: öfver sin omgifviog reste sig triumfbägent midt fråmför oss, och ett stycke nedanförll detta stolta monument syntes blixt på blixt,l2 och det ena väldiga rökmolnet aflöste detl andra — det var från den så ofta omtslådel, Porte Maillot,insurgesternas förnämsta punkt , på denna sida af Paris. Så återsåg jag detlt gamla, kära Paris. Det är fyra år sedan jg lemnade det, då det strålade i verldsutställningens rika glans, då det afondades? sf alla andra nationer, beundrades, prisades, då det var städernas stad, den moderna urbs, i 1 ioför hvilken alla främlingar kände sig be-le tagoa af bäpnad, men dit de drogos af enj oöfvervinnelig längtan... 5 Vi hade svängt vester och norr om Cour-lf bevojie för att icke komma nedåt Asnieres och råka in i bataljen, men vi kunde från omnibustaket tydligt urskilja batteriernas läge och sågo blixten af hvartenda kanonskott. Derefter nalkades vi Gånnovilliers och it drogo oss då mera från den egentliga kriga-b skådeplatsen. I sistnämnda by eller lilla stad jf sågo vi endast gendarmeri, ala dugtiga karlar, hvilka redan flere gånger under dessa dagar varit främst i eiden, men pu hvilade ut. Från Gennevilliers är ej långt till Saint-? Denis. Der träffade vi på preussarne, som i r god mak hålla garnison. Vid bron öfver ; i ; : j första Seinsarmen stod en ung soldat på post med pickelhufva och glasögon, hvilket fransmännen på omnibustaket funno högst komiskt. Den unge manrnen — han var be-Ir stämdt teologie studiosus — tycktes hafvai?o utomordentligt ledsamt. Han tänkte sannolikt på någon Lischen i Berlin och på sinY olyckliga ställning vid Seinestranden. Preussarne hade således icke ännu utrymt Saint-Denis, och det bade de ej beller, då jag återvände från Paris. Hara det är i ji dag; vet jag icke. Saint-Denis tyckes hafva!. lifvit illa tilltygadt under kriget. Somliga hus saknade tak, andra stora partier af mö? rarne. På många ställen såg man de hål, som bomberna gjort i väggen, innan de exploderat ivuti huset. Och likväl är mycket bär paturligtvis repareradt. I annst fall vorel staden sannoiikt obeböglig för preussarne, Jag tog afsked af mitt ressällskap från a WVeargaillag ach egkyndada att förekatffa mig a UV