Aftonbladet – 2 maj 1871, sida 2

inträdde i salen, detta hus är tili er disposition belt och hållet, men i detta sofrum, ers excellens, befinner sig en sjuk person. sHvem är den sjuta?, frågade generalen. Depna fråga, com skulle törundrat hvilken annan som helst, föreföll dotia Escolastica icke det minsta förnärmande,! och hon svarade uppriktigt: Min svägerska, Liberata.n Doktor,, sade generelen, sedan han ropat till sig en af de på pården qvarstående herrarne, gör mig det nöjet att se huru det är med den sjuka derinne. Läkaren gick in i sofrummet och generalen vände sig åter till dcfia Escolastice. Och don Joz6? frågade han. Min Jose, seilor,, evarade den gamla frun, är der jag hoppas få återse honom, och hon blickade mot himlen. Men, tillade hon, hurv ken ers excellens, som är en så förnäm herre, känna till min Pepe, om varen fattig skolmästare? Och vär hen nu är död, på hvad sätt kan ri då uppehålla er? frågade generalen utan att låtsa böra hvad hon sade. Med tilibjelp at honom, som är Försynent allmosegifvare, och som till denna dag beskyddat ocs., sade dofia Escolastica, pekande på belgonbilden. I detta ögonblick utträdde läkaren ur sofrummet. Hvaraf lider hon? frågade generalen. Svaghet, setior, hon har på två dagar ingenting ätit. Generalen försökte dölja att han var emärtsamt upprörd; han hviskade et par ord till läkaren, och inträdde derpå i sängkammaren, Atföljd af den förvånade dofia Escolastica, sHörv, doöa Liberata,, utrorsmde han munert, Sin UVasecanb här si es spelat cr Sefio:., sade hon till generalen, eom nu