Aftonbladet – 28 april 1871, sida 3

VISE TEST Re vr rt ARR RÅ fästningsvallarne. I alla qvartören var bullret och dånet så starkt att man kunde tiö att de närbelägna husen ramlade. Till all denna förvirring kom, att barackbygnaderna vid, Öhamps-de Mars (provisoriskt uppbygda, under belägringen, för mobilen) hade blifvit antända af iokastsde projektiler. Eiden från dessa skjul kastade sina röda tungor mot himlen och gjorde situationen hemskare. j. Ediellörtid förtför striden oafbrutet utanför vallarne. Ännu en gang nödköm en diju kolonn från Chatillon men tog nu en annan väg nemligen den öfver Clamart. Lemnande till venster Moulin-de-Pierre, rusade den framåt fneilan de tvönbb fästena Issy och Vanves. Denna gång blef det kommunens soldäatet, hvilka blefvo öfverraskade af denna lika oförmödade sbin häftiga attack. Följden blef äfven, att de, hals öfver bhäfvåd, kastade sig in uti fästningarne, så fort möjligt var. Till en början voro emellertid de stridande så sammanblandade, att kanonerna från vallårhe itkö kunde skjuta; af fruktan att träffa eget folk; det Var först sfter den åfvannämnda flykten in uti fästena, soffi Eän kunde åter klögynha mot den sig slit 7 era närmande Störinkdlonnen, Nu slupgades mot decna alle de projektiler, hYgraf föstena voro mäk säväl från kanoner och gevär som mitraljöser. I detta ögonblick ver kolonnen icke på längre afstånd från Fallartiö än 250 metres Striden, eller rättare försöket att bi tigö kig fästena; Tä rade 3 qvarts timma och vsr mördande. Då måste Verssiliesermen draga sig tillbaka, efter att bafva lemnat öfver en tredjedel af itt folk på platsen, dels döda, dels fångna. natiobalgatdisterns sågn att ormön vek, kte de göra utfell, för all så mycket som möjligt oroa reträtten, men då öppnade batterierna vid Moulin de Pierre sin eld, hvilka under striden hållit sig tysta, och de förföljande måste återigen söka sin räddning båkom sina fästniögstallar, Kansnaden fortsattes derefter melian Chatillon å ena -sidah samt Issy och Vanves å den andra bela natten, Fåhgarn , hvilka blefvo tegna af kommincns fölk öch inlörda hit: tillhörde tilll ätörsta delen divisionen Faron, brigaden La-! mariouzs. Hvilken olycka, hvilken förban-i pelse är icke det ivhereka kriget! Dennal brigad har varit en så do hieltemodigaste under bela belägringen. Vid ÖChewvily förlds rade den sin generai (D. Guilhem) och öfver fjerdedelen at sitt folk, Den har deltagit uti alla de utfall som då gjordes, med den Största höder. Vid Ehampigvy afgjorde den, tilsamrosns med. Zouavöriia, sdäret. I deg återkomma dessa samma soldater eom fångar hit, hvarest de för icke lång tid sedan, och detta med så mycket skäl, varit så uppbarna, :å hedrade, hit, till denna stad, som de tinder så lång tid bjoltemodigt försvarat. För invåsarne i Paris förllöt denna olyckliga natt under ängslan och oro. Alla förstodo väl att denna attack, huru våldsam den än varit, icke var den sista, utan fasti hellre att den öndast var början til nyal olyckor, nya brodermord, nytt elände: Vid Trocadero har man låtit anlägga flera batterier för att beskjuta Mont-Valerien ochi. batterierna vid Calvaire. Den enda märk-: bära följden af detta har varit, att MöntValerien kastat in hit nagrä sprätggranater, mot derna del af staden, som lidit betydligt deraf. j Hosvisitationer höra till ordningen för dagen, dels för att söka efter penningar, dels: efter vapen och ammunition; I onsdags förl, fetogs en dylik visitation hos mensieur Thit: j l l j l ; j j Dn bault, Faubourg Saint Denis. Monsieur Thibbault har nemligen ett af de större gjuterierna i Paris och har under belägringen tillverkat en mängd kanoner. Företsget kröntes äfven med framgång; man fann der 22 kanoner öm 7, 11 mitfaljöser, 20 kanoner (syståme Clzapadde) och 8 dito som voro der : för att omgjutas, vidare 104 lådor med fält: raketer; hvarje låda innehällandas 159 raketer, 135 oturer af kal, 19, och Blätligenu 64, gito af kal. 24. Allt detta tcgs natufligtvis;. betalning — ja den får nog. mr Th. se sig: om efter,, som det heter! S l Medborgarne Åssy och Bergeret blefvo fängs: lade för någon tid sedan; den förre är pu i satt i frihet Bergeret deremot skal! fortfa-, rande hållas fängslad tills tre af kommunens , inedlemmer bicna läsa och bedöma hansrap-j: porter och hans plan öfver sista striden, der j! han misslyckades. Derefter skall han ställas! ipför domstol. ; Arresterandet af prester pågår fortfarande, j da flesta kyrkor äro stängda till följd deraf. !) Om kommunen kunde ana huru illa den gör sig sjelf med detta våld på personliga frihe-j ten, skulle den nog uppbörs dermed, Det, finnes endast ett sätt att fördrifra presterna ll härifrån, eller att åtminstone fråntaga dem l! största delen af dess makt, och det ör: oatt upplysa folket. Nu deremot uppstå så kal-1l lade martyrer, och kela verlden vet ju hvil-! ken makt desss utötva på den råa obildade massan. Till följd häraf kommer men tilll, ett rakt motsatt resultat af det man hadel: önskat, då man på detta våldsamma sätt: går till väga. t fven sådana personer, mellan 17 och 40 år, som icke godvilligt vilja tjena uti kom-1. innnevs leder, arresteras och dömes dels tilll, böter, dels till fängelse. I går bröt sig 64:de 11 bataljonen af nationalgardet in uti Thiersj böteil, beläget vid torget Saint Georges. Detta j hos var, snart sagdt, uppfyldt af dyrbarheter: af alla slag, alla möbler t. ex. voro verkliga ; könstalster; slitsammans.sköflades, allt silfverl: bortstals, och detta var så mycket lättare och Ii yeltemodigares, som det icke fanns någon som I! försvarade detsamma. Detta sätt att gå tillj! väga lemnar ju ett temligen tydligt begrepp ! Din kommunens uppfattning al.Liberte Egalite ; Fraternite, som så storståtligt prunkar öfver; alla ingångar till de byggnader och monu-js menter som tillhöra staten. Underligt kan! det för mången synas, att en person som goneral, Ciuseret, hvilken dock tyckes vers, E och säkert äfven är, en man med en viss för1, måga, tilläter dylika lumpna handlingar, men sti den vägen lärer monsieur Cluseret, efter hvad flafe tidningar här påstå, icke vara så 10ga, då han sjolt skall ha blifvit afskedsd ar franska armen för — stöld. Striden, som vanligen upphör mot morgarne, Ätertager hvarje afton sia våldsamhet; jag vet icke orsaken till detta val af id, men kanske här som annorstädes det samla ordspråket håller streck: Att de ondal serniogarne sika mörkret. Sedan nägon tid. Ha fästena av och Vanvex värna hoatyo. 2 Inna nn nt boknodetr tot fre Re PIren