Aftonbladet – 28 april 1871, sida 2

om lockade dem alla ut i den lilla förstogan, hvarifrån de med förskräckelse sågo vapengården fyllas af fravska soldater, anförda af sin öfverste och åtföljda af en tolk. Öfverstea ställde en skildtvakt vid foten af trappan och ropade med hög röst: Monsieur Josef Mentor, maitre d6cole.n Man inser lätt att dessa hederliga menniskor, som tillbringat hela sitt lif i detia lilla slott, förgätna af verlden och nästan oåtkomliga för densamma, skulle blifva utom sig af förskräckelse vid allt detta. Sade jag er inte att ban skulle ställa till någon olycka? utbrast don Jos6. Detta är att gå bort söm Herodes och komma igen som Pilatus! Ske Guds vilja! Er tjenare, ers näd, tillade ban, vändande sig till öfversten, med den artigaste bugning som menskliga ögon änna skådat. k Ni har här hos er dold en desertör,, ade öfversten. Sefior, svarade don Josb, hit kom en person, som jsg inte kände, som jag visst inte bedt komma hit, och som ej heller begärde mitt lof, ty ban gick in genom fönstret, sedan det blifvit mörkt. Han bad om herrberge och jag villfor hans bön, ty jag trodde inte att det, hvarker af mensklig elier gudomlig lag kunde förbjudas att bistå en olycklig. Han har derför verkligen varit bär, i mitt buse men han är här inte Jängre. Öfversten lät undersöka slottet, men utan att finna ers minsta spår efter flyktingen. Ni har hjelpt honom att flys, sade han till don Jog6; ni är hans medbrotisling. Medbrottsling? Hvsri? frågade don Jose. sNi bjelpte honom i hans förebafvande; det var en spion Det är omöjligt, sefior; han hvarken skref til RTR tkte Hen Hntva varit väl uns