Aftonbladet – 27 april 1871, sida 3

jet försvar erhöll mom kammaren:en enda Jröst, då deremot ej mindre än sju af kammarens ledamöter, bland dem en professor Ifrån Upsala, generaldirektören i sundhetskollegium, sekreteraren vid universitetens kanslersombete ms fl, yttrade sig till förmån för den föreslagna adjunkturen i medicinsk kemi. Nu är förhållandet det märkliga, att vid denna riksdag lika många (om ej flere) af kammarens ledamöter, bland dem just de ofvan uppräknade, på hvilkas omdöme hr B. med rätta sätter så stort värde, samt en le damot af regeringen talade för förslaget, som denna gång funnit sjelfva re; eringen till målsman. Hvad blef emellertid följden af alla dessss uppträdande? Jo, hr B., som förut ej framställt pågot yrkande, då han ej väntat understöd af kammaren, yrkar, då en enda med honom instämt, rent sfslag! Det har förut påpekats, att br B:s anfös rande är riktadt mot det sätt, hvarpå språkpndervisningen öfver hufvud vid våra universitet bedrifves. Säskildt har han vändt sig med klander mot de nyeuropeiska och nordiska lärostolarne. Förut har blifvit visadt, att från hr B:s ståndpunkt klandret just mot desso lärostolar varit mer än obefogadt, .då han i sjelfva verket ej haft reda på dest förhållandet, att från dessa lärostolår mer ön från någon annan, wndervisving i jemförande språkforskning lemnas. Det gör emellertid ett eget intryck, att, genast efter det hr Bergstedt engripit den förra och bland acvnat vämnt, att det icke är någon ohjelplig skada, om den ena af adjunkturerna häri fortfarande skulle komma att stå obesatt i brist på kompetenta sökande, han föreslår, att, om möjligen vid den nordiska lärostolen skalle saknas yogre kraf. ter för att i händelsa af behof fylla lärostolens åligganden, de unga lärarne i moderna språk (efter hr B:s utsago så föga bevandtade i dessa sina hufvudämnen) voro lämpliga att upprätthålla den nordiska lärostolen! Sannerligen, ett-egendomligt sätt att höja det nordieka grundliga språkstudiet! Hr B. anför några exempel på personer, com utan att hafva erhållit någon akademisk andervisning i nordiska språken, likväli vårt land blifvit de ovedersägligen störs:a kännare af vårt fornspråk. Man skulle på samma grund kunna vilja visa onödigheten af all (akademisk) undervisning. I alla tider har det väl inträffet, att snille och inärdighet brutit alla hinder, zom rest sigivägen! Lika som detta är en sanning, likaså vore det väl en fullkomlig oriwlighet att med afsigt lägga hinder i vägen för undervisningen, derför att en eller annan möjligen konde lyckas begogra hindren, för hvilka likväl det stora flertalet dukar under! Hr B. yttrar vidare, att sedan ämnst gonom lag blifvit supphöjdt till ett fosterländskt bildningsmedel (!) det mätte göra sig förtjent af denna höga titel (!), men fäster uppmärksamheten på hvad just i dessa dagur i Danmark blifvit offentligt yttradt af en framstående kännare af det fornnordiska språket, att det vore ytterst beklagligt, om det isländska ruvospråket skulle tillåtas uttränga de klassiska såsom grundläggning för en 8eid uppfostran. Hvad denne bframstående zännaren ytrat torde dock ej vara af någon allmän giltighet. Det hade ej skadat, om avdra follt ut lika framstående kännares omdömen öfver den förres verksamhet och åsigter ej hade undgått hr B.! — Vi hoppsaa tvärt emot att den tid aldrig må komma, då till underlag för vår odling någon annan än den inhemska festerländska må tjena! Deraf följer dock naturligtvis icke, att vi, slutne inom oss sjelfve liksorv snäckan i skalet, skulle otesluta oss från delaktighet i den välsignelse, som det stora gemensamma arbetet i odlinjane tjenst mediör åt menskligheten i hennes elhet. Lika omöjligt som det skulle vara. att i den svenska jorden med framgång dritva söderns växter, lika. omöjligt torde det. ock vara att bär plantera och utveckla en utländsk ofosterländsk odling. Uppoffra vi vår nationella egendomlighet, förtjena vi ej längre att vara ett sjelfstänigt folk. Vår undergång är då snart för banden. Men vi boppas och äro öfvertygade, att vår från fäderna ärtda national-känela innu är nog djup och nog utbredd, för att cke kunna öfverflyglas af utländsk smak och atländsk odling Hr B. invecklar sig i ständiga motsägeljer; så t. ex. fruktar han än, att de nordiika adjunkturerna ej skobe komma att beättes, dels, att de skulle kunna komma att vesättes ar olämpliga: personer. Såväl den ena iom den andra farhågan Er ej synnerligen jarlig, och hvad särskildt den sista angår, sä vet ju hvar och en, att ingen erhåller någon lats, för hvilkens erhållande han ej aflagt illfyllestgörande prof. Ds låga och nedsättande åsigter he B. hyjer om nordiska spräkstodier hafva förut blifit belysta och till sitt värde uppskattade. Såsom ett särdeles lysande exempel på hr B:s ippfattning i detta afseende måste vi nämna SDs yttrande, att hvar och en, som läst hitoria, vet något om isländskan! ! Hr B. omtalar vidare, huru blifvande jurisjandidater läsa landskapslögsrne, utan att ;ehöfva undervisning afnågon nordisk språkrofessar, — Nåväl. Men de taga undervising af den nordiske språkprofessorens doenter eller andra i ämnet underkupnige! Hvad särskildt isländskan angår, så underättar 0:3 br B., att litteraturens prossiska tdolning är så lätt, att den af hvar och en ned vanliga språkstudier kan ledigt läsas efer på sin höjd ett par veckors öfning o. a. v. ir B, sätter, såsom vi minnas, det nordiska pråkstudiet ej bögre än att det gifver möjgheten af en tom hjelplig. öfversättning af tteratur-alster. Emellertid är br B:s yttande likväl icko riktigt. Det ficnes äjven 10m det prostiska området svårigheter, som j, äfven med stor möds och forskning, kunna ydas, Säkert är ock, att vårt forospråk st genom den likhet det ofta erbjuder med ärt nuvarande gifver möjligheten till de löjgestö misstag, som ej kunna undvikas utan sipt i språkets bildning och ljödlsgar. Vi eta ju huru tyskan i dette tall ofta blir lottetälld genom okunnigheten. — Vi hade rycket att tillägga. Detsagda må dock vara 08. Vi hoppas lifligt på en god utgäng af tt förslag, som eiter vår innerligaste öfverygelse i sig innebär den högsta fosterländka betydelse! föstorentrsikinstnr net RIASDAGEN.