Aftonbladet – 24 april 1871, sida 2

vundsäts, hon ferd gånger uttalat, att afbålla sig : åägall inblattidning i Frankrikes inre stridigheter, . bärii de tydligen skadligt inverka på heines egna metdelbara intressen och henneg på det eventiiella edsslutet grundade rättigheter. Om ock regenogen i Versailles flere gånger gjort antydningar m, att man från tysk sida, till och med med nå! ön ecträgenhet, gjort henne anbud om: en väpad intervention, så sakra dylika antydningar all sktisk grund, och ha sannolikt endast framkallats f det förmenta behofvet af att till en viss grad verka på den allmänna meningen i Frankrike. Vår regering har visserligen under nu rådande örhållanden ansett som en hederssak att mederka tiil, att alla de hinder, som för den erkändå egeringen i Frankrike vid fyllandet af dess nus j srande svåra uppgift kunde blifva en följd af de gonblickliga förpligtelserna mot Tyssland, måtte A mycket som möjligt undanrädjas och försvagas fon har beviljat regeringen i Versailles all möjlig ittnad, såväl genom tillmötesgående vid anordingarna om fånpgarnes återsändende som äfven enom medgifvanden i fråga om större truppsamvandragningar och trupprörelser, än som genom redspreliminärerna voro tillåtna, samt slutligen enom mångfaldiga andra konsiderationer och efergifter, isynnerhet i fråga om uppfyllandet af åra finansiella fordringar för ögonblicket. För öfrigt har tyska regeringer hvarken erbjuit eller åsyftat någon inblandning i de inre striigheterna. Hon skulle ehuru med motvilja beluta sig dertill endest i det fall, att hon ansåge :ysklands intressen allvarsamt hotade genom hänelsernas gång. I sådant fall skulle i en armå af 00,000 man, hvilken ännu står på Frankrikes jord ch af hvilken 200,000 inom få timmar kunna stå tanför Paris portar, medel till est skyndsamt ch eftertryckligt försvar för dessa intressen stå wenne till buds. Dittills skall hon dock fastbålla såväl den betämda önskan som den fulla tillförsigten att Frank ike sjelfständigt skall öfvervinna gin nuvarande våra kris och snart åter komma i sådana förhålanden, som garantera uppfyllandet af förpligtelerna mot Tyskland. ve Tyskarne ba också nu mindre skäl än nå;onsin att lägga sig i Frankrikes inre angeägenheter, då åtskilliga tecken antyda, att nsurrektionens återstående dagar äro räkade, Så väl krigshändelserna som åtskiliga andra omständigheter äro ogynsamma för soramunen och hennes anhärgare. Af elegram i dagens nummer inhemtas, att fransnännen ha fått besätta S:t Denis. Enligt redspreliminärerna skulle de vara berättigade utt besätta fästena på högra Seinestranden, ÅA snart den första halfva milliarden af krigstostnaderna biifvit erlagd, och detta lär pu 1a skott, sedan det lycksts finansministero Pooyer Quartier att anskaffa enmman genom stt lån. Detta är naturligtvis ett icke litet streck i rökniogen för insa terne. Att ipprorsregeringen också sjelf börjar känna marken darra under sisa fötter finner man bland annat af hennes förtvifiade törslag till Pariss försvar. General Cluseret hotsr med patt spränga hela Paris i luften,, kommunal rådet förkiarar i gin Journal officiel, att striden endast kan sluta med den kommarala åens triumf eller Paris undergåog., och barrikadkommissionen tillkännagitver, att den båller möten för att metodiskt studera och revolutionärt används de medel, som äro mest tjenliga att krossa fiender under husens ruiDer, om han skulle väga stt ivträvga i stsaden. Planen går ut på att göra alla hufvud. gator otillgängliga genom bari ader, hvilkas ironter skola skyddas af fyra. fem tler gex torpedos, pedlagda på ringa afständ från hvarandra och fyllda med 120 till 200 skålpund krot hvardera. Dessa torpedos skulle xplodera vid fiendens annalkande. 1 hörret af Rue de Rivoli och Placs de Ja Concorde voro redan den 16 deones.200 arbetare sysselsatte med att uppföra en jättebarrikad at jo:d och morad sten, som rskulla få en h at 30 fot och förses med torpedos. I Rue de Faubourg S:t Honore vidtogos anstxlter för uppförande af en likadan barrikad. Dessa åtgärder äro dock troligen mera beräkpsde att hälla den okunniga hopen vid godt mod och att ingifva den ett slags respekt för upprorsmskarnes hjelpkäl!or än att lägga allvsraammna hinder i vägen för en ioträngande fiesde, hvilken med stor lätthet skall kunza kringgå dessa torpedobarrikader. Ett anvat sinnrikt förslag gär ut på att ombilda Are de Triompbe till en skans, hvilken skall armeras med de gröfsta kanoner. De kommuvistiska tidningarne yttra sig beständigt, som tviflade de icke ett ögonbiicE på upprorets slotligr seger, men det osktadt klaga de bittert öfver. att nationalgardisterna börja visa sig modfälda och olydiga, och att man oaktadt alla ondersökniogar icke kan få tsg i det tjenstskyldiga unga manskapet. Paris Journal, som utgifves i S:t Germein, tror sig veta, att flera tusen unga män utan svårighet kommit ut genom portarne, efter att hafva mutat de vakthafvande gsrdisterna. De nyligen skedds omvalen i Paris äro äfven ett dåligt förebad. I ett erda arrondissement ernåddes ett resultat, d. v. s. att en kandidat lyckades få ett sotal röster öfverstiger ittondelen. af inskrifoa valn nens. Menotti Garibaldi erhöll nemligen enligt Mot LOrdre 6000 röster; i fem andra arrondissement hafva endast omkring 20,000 personer at 97,000 valberättigade afgifvit sina röster. Till och med Cluseret fick i första arrondissementet endast 1968 röster af 21,360 valberättigade. Icke desto mindre antyder mycket, att hans val skall förklaras giltigt. Värre än de väljandes likgiltighet är pationalgardets tilltagande motvilja att gå i striden. Dertill kommer en allt känbarare brist på litsmedel och penningar, hvilken icke kan afhjelpss genom de oupphörligt återkommande reqvisitionerna. Det beter nu i ett telegram, att brist börjar förnimmas äfven på ammunition, hvarigenom kommunens ställning blifver ännu mera försvårad. Samfärdseln med landsbygden är pumera fallständigt sfbruten, sedan S:t Denis vlifvit besast af Versaillesregeringens trupper. Redan förat hade tillförseln af lifsförnödeneter varit knapp, emedan landtfolkei Skaffa mig framför allt andra kläder, förträfflige Pylades, ty den drägt jag bär plå AN