Iskolsystem, blir sjukgymnastik den enda pasIsande art af sådana öfningar. Också her man i en skola, och kanske den enda, der Iman gjort sig mödan noggrannt undersöka helsotillståndet bland ungdomen, vidtagit den välbetänkta åtgärd att inrätta sjukgymnastik för de många som icke förmädde begagna den vanliga. Skulle någon tro att detta senares antal blott var ringa, vilja vi upplysa, att under en af de senaste terminerna af 283 lärjungar i Nya elementarskolan 107 blefvo kasserade för friskgymnastiken! Annu ett ord! Skadan af ungdomens långvariga qvarhållande i elersentarskolorna förstoras i hög grad derigenom, att dessa läroverk äro blott teoretiserande och likväl ej bibringa ynglingen sådana insigter som mera omedelbart kunna bidraga till hans bergoing. Större delen af de kunskaper, som han inhemtat, måste genast vid hans utträde i lifvet bortkastas såsom onyttig barlast och utbytas mot andra mera nödvändiga; och bittert får han beklaga, hvilken tid han förlorat på inlärandet af för honom onyttiga lexor. Det bedröfligaste af allt är dock att hopandet af de vidlyftiga lexkunsksperna hos ynglingen både dödar hans sjelfverksamhet, förjagar den hans ålder tillhörande glädje och qväfver eller åtminstone försvagar de motståndskrafter inom bangs sinne, som kunnat hämma det menliga inflytandet af det lättsinne och den sedeslöshet, som på så många håll omgifva honom. Med en märkvärdig förblindelse hafva vederbörande, utan att ihågkomma, hvilken massa af kunskapsämnen, som utan gagn för det civila och militära lifvet ingår i studentexamen, numera för snart sagdt hvarje tiliträde till någon plats i statens tjanst, påbjudit afgåvgsexamen. Till och med för inträde vid vissa läroverk, såsom t. ex. Veterinärinstitutet, fordras studentexamen; ty huru skulle väl någon kunna bota hästar och kor, om han ej tillbragt 10—15 år på skolbänken med att lära sig latin eller trigonometri och att lösa algebraiska problemer! Man må icke invända, att den som vill ingå i veterinärskolan m. fl. praktiska anstalter, ej behöfver läsa så mycket af onödiga ämnen, emedan han kan taga examen på reallinien; ty enär de magistrar, som skrifvit våra skollagar, ogernpa se att någon ringsktsr de döda språk, hvarpå de vunnit sina lagrar, så har man så visligen ställt, att realisterna fått i alla andra ämnen ökade pensa. Utan att betänka, det fordringerne i matersatik och fysik m. m. redan på klassiska linior äro betycligt högre än som för en skola borde ifhågakomma, har men i vyssnämnde ämnen så stegrat fordringarne, alt det för yoplingar som ej hefva afgjorda anlag tör mate. matik — och huru många äro väl dessa — är nästan omöjligt att genomgå pröfningen, samt att det i alla fall ej blir någon vinst i tid att begsgna reallinien, Iniet kau således vera mera falskt än vär men påstår eller föreställer gig, att den klassiska liniens flitiga freqvens är ett bevis på föräldrars och ynelingass aktning och båg för de döda språen. Denna freqvens bar tvenne orsaker af helt annan natur, nemligen den ena, att de stegrado fordripga:ne i matematik gör reallinien för de fles:e yrglingar svårare, men ej lätvare, än den klassiska; och den andra, att fordrivgarte af latinkunskap i juridiska och kansliexamen vid universitetet nöjga föräldrar, som ej rå förband kunna bestämma ynglingens vite genus, att, för säkerhets skull, låta henom välja åen linie, som lemnar de friasto utsigter. Också har, i följd af dessa båda orsaker, den reala liniens upprättande i väsentlig mån förfelat ändamålet, likasom begagnendet deraf tyckes aftaga. Enligt Pedsgogisk Tidskrift var nemligen lärjungarnes antal i elementarskoiornpa: . Klassiska. — Reala linien. Ar 1867......... 6924. 2550. 1870......... T266, 2482, Likasom resalisterna skoia straffas derföre att de ej vilja lära döda språk, så har man företagit sig att, tväst emot riksdagens mening, öka fordriogarne i letvande språk för dem som ej läsa grekiska. Med uteslutandet af detta senare språk, hvilket stod så härdt, att riksdagea mäste två gånger göra derom fraroställniog, sägs o:turligtvis att lätta ungdomens möda; men detta synes de styrande i skolväsendet onödigt. Ynglingarne böra ej få någon tindring, utan för hvart ämne som uteslutes skola fordringarne i vågot znnat, om också detta, såsom engelska språket, är nytillkomrr et, höjas! Ea petitiop, undertecknad af flere hundrade de mest aktade namn i samhället, har nyligen blifvit till K. M:t ingifven, i ändamål att få en genomgripande reforin i vårt skolväsende införd, och då regeringen, i denna syftriog, som man hoppas, tillsat. ep komite, bör man kuovna hysa bopp tum en så ytterst nödvändig förändring på detta område. Men vi hemställa, om icke man här, särom i Deomark vid dylikt tillfölle skett, borde inhemta de upplysningar, som föräldrar och andra sekkunniga personer kunna lemna; och det vore måhända icke ur vägen om ctt allmänt möte till diskuterande af denna fråga bl fve här i staden tillvägabragt. Om man icke vill sö hela vår bildningssökande ungtom mer och mer försvagad i säväl fysiskt som intellekiuelt och moraliskt afseende, om det är män med viljekraft och duglighet, men j förslöade gubbar, vi vilja bilda af det uppväxande slägtet, om man inser att den praktiska dugligbet för litvet, som nationon af sin ungdom väntar och landet såväl behöfver, ej uppväxer i de å:ifhus, der för en teoretisk mångkucnighet allt pu uppoffras, så måste sla goda medborgare förena sig om att söka tillvägabiinga en srar förändring i vu rådands skolsystem. FIER EIS DATIEA En röst från Frankrike. Vi meddela såsom betecknende för stämningen hos den intelligenta och laglig ordning älskande borgerliga klassen i Paris, töljande utdrag ur ett bref från en ansedd industriidkare: Tim 3 AA aAa 8